Roger Lindqvist

 

HONKEN - TV-publikens käraste ägodel, ishockeyns duktigaste spelare, den mest omskrivne, mest påkostade, mest... - ja, den 29-årige AIK-målvakten är det tuffa spelets konturskarpaste profil sedan Tumbas dagar. Säg Honken, det räcker - alla vet vem han är! Och att Honken egentligen heter Leif Holmqvist, tänker man bara på i förbifarten så där.

 

Sagan om Honken började i Torsåker, några mil utanför Gävle, den svenska ishockeyns Mekka. Han är född till målvakt, sägs det.

    - Jaha, det stämmer, skrattar herr nationalidolen. Nästan i varje fall. Jag fick hoppa in framför målburen redan som liten pojklagsspelare hemma i Torsåker. Men debuten kom av en slump... det var för kylans skull. En av kompisarna fick inte gå ut för sin mamma. Och på den tiden fanns inga inomhushallar.

    - Man fick i all hast dra på benskydden, byta klubba och ställa sig som "målis". Bröderna Bo och Sven-Åke spelade backar - så visst blev det tätt...

 

Honken var nyss fyllda 17 år, när han i januari 1960 debuterade i allsvenskan bland de stora pojkarna. Två år senare valdes han till "Sveriges bäste junior". Efter fyra år i Strömsbro kom AIK  med ett lockande anbud 1964, och Honken slog till. Honken står förresten fortfarande överst på de flesta klubbarnas önskelistor... år efter år. Varje sommar brukar anbuden hagla över honom.

    - Om jag ville vara så fräck, skulle jag mycket väl kunnat ta en lång sommarsemester på olika klubbars bekostnad, avslöjar han. Bara resa runt och verka intresserad, titta på jobb och resonera om de förmåner, som erbjuds.

 

Men Honken är en hygglig människa, en renhårig och naturlig enkel man som nått mogen ålder. Förresten har han inte tid över för någon semester ens. Han kopplar av ibland, men bara för ett par, tre dar i taget. Och då trivs Honken bäst hos fästmön, Ann-Charlotte (Lotta) Henriksson, örebroflicka, och schäfertiken Fabiola, 4 år.

    - Hur ska vi hinna med allting? frågar Honken: kåken, trädgården, båten, fisket, jobbet, hunden, träningen. Jag har fullt upp!

 

En så poppis person som Honken har förstås inget problem med arbetet. Men trots det - nästan varje år händer det, att han byter. Till ett bättre, förstås. Vem vill inte anställa Tre Kronors stora stjärna?

    - Men nu har jag nog fått det verkliga drömyrket, tycker Honken. Åker omkring i egen Volvo som PR-man för en firma som säljer sportprylar, flytvästar, skottkärror, spadar och sånt.

 

Vintertid är förstås jäktigast. Förra året spelade Honken ishockey 70 matcher, hade lika många resdagar och ungefär nästan lika många träningskvällar på Johanneshov. 200 dagar för hockey - över ett halvår.

    - Hälften av varje, säger Honken. Om det blir för mycket? Nä, nä, helst skulle jag ägna mig enbart åt sporten. På heltid. Bli proffs, helt enkelt.

Våren 1968 var det förresten på vippen, att Honkens dröm hade gått i uppfyllelse. Proffsklubben Boston Bruins hörde av sig och därför åkte Honken över för att provspela. Trots att de tuffa yrkesmännen blev imponerade av svenskens målvaktsarbete, slog Honken aldrig till.

    - Men jag är sugen på att försöka igen, och till hösten hoppas jag Boston hör av sig igen, avslöjar Tre Kronors stjärna. Jag fyller visserligen 30 då, men ändå en junior i jämförelse med de transatlantiska målvakterna. Medelåldern i proffsligan är en bra bit över 30, och hockey tänker jag syssla med, tills jag trasslar in skägget i skridskorna.

 

Frågan är förstås hur mycket Boston vill betala Honken.

    - När jag var där förra gången, sa alla att dollarn bara var värd 2:50 och inte fem svenska kronor. Men det snacket går jag inte på en gång till. En bra målvakt där borta gör lätt så där en kvarts miljon om året. Och pengarna ska jag tjäna i USA - och sen ta med alltihop till Sverige!

Men Honken är en välbetald ishockeyspelare/PR-man även här hemma. Firman, där han jobbar, säljer bra på namnet. Allt Honken tar i, går att göra pengar på.

 

Förra året skaffade han och Lotta en 6-rumsvilla på Färingsö i Ekerö kommun, 27 kilometer utanför Stockholms centrum.

    - Underbart att bo där, tycker Honken. Att komma dit ut är som att bo på landet. Tyst och fridfullt. Man kopplar av. Och bara ett par hundra meter bakom träden ligger Mälaren... jag brukar gå dit och fiska ibland.

Apropå vatten - Honkens stora favoritnöje på sommaren är racerbåtar. Till våren tävlar han för fjärde året. Han har lyckats bra även på den betydligt ljummare vattenytan och bland annat vunnit Nynäsloppet.

    - Det är farten som tjusar mig förstås. Vilken känsla är det inte att svepa fram i en liten lätt plastbåt, som hoppar över vågtopparna med över 50 knops fart - omkring 100 km i timmen. Jätteskööönt...!

 

Förra sommaren inträffade något riktigt rart hemma hos "familjen Holmqvist" på Färingsö. Fabiola fick valpar. Nio stycken små, svarta, blinda byten. Honken var mycket förtjust i djuren... kelade med Fabiola också, viskade ömt hur duktig hon var. Honken är, som ni förstår, en mycket stor djurvän.

    - Det var rörande att se, hur fint Fabiola pysslade om valparna., säger han.

 

Under de närmaste månaderna blir husse borta rätt ofta. Efter olympiaden i Sapporo väntar världsmästerskapet i Prag. Och dessemellan är han klubb AIK mitt inne i SM-slutspelet. Men Honken trivs bäst, när matchprogrammet ser mest ansträngande ut. Dessutom vill han ha revansch för den oturliga ansiktsskadan vid uppvärmningen före första VM-matchen i fjol. Det betraktades nära nog som en riksolycka - vår store publikfavorit kunde inte vara med.

    - Smällarna är dock inte så mycket att orda om, anser han. Trots att läkare måste sy så där omkring 150 stygn på kroppen under årens lopp. De är nästan lika många till antalet, som Honkens matcher i Tre Kronor.

    - Jaha, man kan väl säga ett stygn för varje landskamp då, skojar Honken och visar upp ett alldeles "färskt" ärr. Det hör till målvaktsjobbet, resonerar han.

 

Men en hel och frisk Leif Holmqvist i målet mot ryssar, tjecker och finländare blir vårt stolta landslag en mycket stark aspirant på guldet. När Honken vaktar kassen, håller hela nationen tummarna framför TV-apparaterna. Som regel brukar det bli spännande matcher!

 

--------------------------------------------------------------

ALLAS ¤ 1972