Roger Lindqvist -

Släkttrådar och paltrecept från 1916...

När jag häromveckan hälsade på hos våran granne, så visade hon mig tre stycken klippböcker som hon hade i ett skåp. Klippböckerna härrörde från krigsåren 1916-17. En energisk och vad man kan förstå matintresserad dam, hade klistrat in massor med matrecept. Nu var det inte enbart mat det handlade om, det fanns så mycket mer av olika praktiska tips, exempelvis hur man skulle kurera en förkylning, eller hur man skulle bygga en råttfälla m.m.

Grannen ifråga är en förtjusande dam på 94 år, Tekla Pettersson. Hon föddes i Blåsmark den 16 maj 1918 som dotter till Frans och Frida Lindbäck. Fadern Frans föddes med efternamnet Eriksson, men valde så småningom att anta släktnamnet Lindbäck. Inom parantes kan sägas, att Frans Erikssons far, Jonas Gustaf Eriksson, var bror till min farmorsfar Erik Anton Eriksson i Stensjökullen, Blåsmark. Vad beträffar namnbytet, så fanns det ytterligare en med samma släktnamn, som starkt opponerade sig mot Frans och Frida Erikssons beslut att anta Lindbäck. Det var guldsmeden Gustaf Robert Lindbäck i Nederkalix som motsatte sig namnbytet. Trots detta så gav länsstyrelsen sitt godkännande 1912. Makarna hette alltså Lindbäck i fortsättningen. Inom samma släktgren, på den Erikssonska sidan, så antog en av familjen släktnamnet Vikgren.

Familjen Lindbäck drev ett litet jordbruk med några kor, höns och en gris som slaktades till jul, på ett hemman i Stensjökullen. På samma plats - på "kullen" - växte även min farmor Johanna upp med sin familj. Johanna och Frans blev således kusiner.

Familjen Lindbäck. Fr. v. Hjalmar, John, Bertil, Odal, Frans, Sigrid, Märta, Rut,

Frida med Valborg i famnen, Emma (som gick bort 21 år gammal) samt Tekla.

Under 20 årstid mellan 1907-1927 födde Frida Lindbäck tio barn. Sigrid 1907, Emma 1909, Rut 1911, Bertil 1913, Hjalmar 1916, Tekla 1918, John 1920, Odal 1922, Märta 1924 och Valborg 1927.

Frans var en målmedveten och ganska bister man. Som höll hård disciplin i hemmet. Svordomar, kortspel och intag av alkoholhaltiga drycker var helt förbjudet i det Lindbäckska hemmet. Hustrun Frida kom med i Blåsmarks kristliga ungdomsförening som bildades 1912. Även maken Frans var med, i den förening som fick ett rejält uppsving under den religiösa väckelse som gick genom byn 1917-1920. Den 30 mars 1922 bildades en bönhusförening vars första uppgift var at bygga ett bönhus.

Den 23 oktober 1923 invigdes bönhuset i Blåsmark. Bygget kostade totalt 12.528 kronor. Gåvorna och det frivilliga arbetet uppgick till 8.254 kronor. Vilket innebar en faktisk kostnad för föreningen på 4.274 kronor. Hortlax 1:e kyrkoherde Axel Wännman invigde. Piteå landsförsamlings kyrkoherde Axel Sandin predikade. Renqvistska kören från Piteå sjöng.