Roger Lindqvist

Den nya Älvsbybron.

Torsdagen den 30 juli kommer att för Älvsby sockens vidkommande stå som en milstolpe i utvecklingshistorien. I kommunikationshänseende har kommunen passerat många betydelsefulla milstoplar, men näppeligen någon sådan som gårdagens, då nämligen den ståtliga förbindelseleden bron över Pite älv invigdes för sitt ändamål. Invigningshögtidligheten tog sin början kl 3 på eftermiddagen efter det att dagen intill dess bjudit på hällande regn. När cermonierna emellertid på utsatt klockslag togo sin början stängdes himmelens fönster, regnet upphörde och innan det hela var till ända strålade solen varm och klar.

I invigningshögtidligheten deltog en rätt talrik publik, vars antal dock säkerligen skulle ha  blivit större om icke vädrets makter in i det sista visat sig så onådiga. Bland de närvarande märktes främst länschefen, landshövding A. B. Gärde, landssekreterare Lidén, borgmästare Markström, stadsstyrelsens i Boden ordförande, advokat Aug. Berglund, representanter för angränsande vägdistrikt, entreprenörer, kontrollant, kommunala nämnder, pressen m fl.

Vid södra infarten till den ståtliga bron smällde ett par blågula dukar, varjämte man kunde se hur flaggorna vajade från alla flaggstänger inom samhället på båda sidor om älven. Invigningsprogrammet tog sin början med att brobyggnadsdirektionens ordförande, järnhandl. E. Gårding, besteg den i blågula färger klädda talatstolen och hälsade samtliga närvarande välkomna, vilken välkomsthälsning i främsta rummet riktades till landshövding Gärde. I sammanhang härmed erinrade talaren om att dagens händelse, invigningen av den nya bron, utifrån ej måhända såg ut som någon betydelsefull tilldragelse, men att den för ortsbefolkningen var av största vikt. Hr. Gårding överlämnade sedan ordet till kapten Wolff, som gav en koncentrerad teknisk redogörelse för den nya bron.

Den väg och brobyggnad, som nu är färdig för sitt ändamål, yttrade tal., utgöres av en 231,5 m. lång bro med tillhörande 230 m. tillfartsvägar och vändplan o. med 4,50 m. fri bredd. Överbyggnaden vilar på 5 st. pelare och två landfästen och består av 4 st. sågspann och 2 st. balkspann. Brobanan är avsedd att utföras som en armerad betongplatta med slitlager av s. k. amisik. Grunden till brostället utgöres av vattengenomsläpplig finmoig sand till stort djup, varför det blivit nödvändigt att utföra friktionspålning under samtliga 5 pelare.





Pålarnas toppdiameter är 7 tum och medlelängden c:a 13 m. och pålantalet har beräknats med en tillåten max-belastning pr påle av 15 ton vid 5-faldig säkerhet. Hela antalet nedslagna pålar är 230 st. Pelarna har utförts i betong i blandning 1:3:5 med 10 proc. sparsten och med regelstenar i armerad betong i bl. 1:2:2 och med pelarna beklädda med grövre sten om 55 cm. skift från lågvattenytan och till 60 cm. ovan exc. högvattenytan samt övriga delar av pelarna obeklädda. Under pelarna har gjutits 1 m. tjocka betongsulor inom spånt och bl. 1:3:5 med 20 % sparsten. I dessa betongsulor äro sålunda pålskallarna ingjutna till 40 cm. höjd. Under pelarnas betongsulor har bottnen avjämnats med en stenfyllning, vilken för sulornas gjutning överst avjämnats med singelspettning.

Betongarbetena ha utförts inom varmhus för varje pelare. Själva betongblandningen har även skett inomhus i särskilt uppbyggt större material- och arbetsskjul. För uttransporten av massorna har en särskild transportbrygga varit byggd, rätt över älven och vilande på isen. Denna brygga hade transportbanan på c:a 4,5 m. höjd över isen eller i ungefärlig höjd med materialskjulets golv vid östra älvbrinken och uttransporten av betongmassan har skett med räls o. tippvagn. Transportbryggan har varit så placerad at den vid korsningen med resp. pelare varit sammanbyggd med pelarens varmhus i dess nedströmsända så att man kunnat köra massan direkt in i resp. varmhus, där de tippats genom trä- eller plåtrör till sin plats i pelaren. För uttransporten av pelarnas stenbeklädnad har även transportbryggan kommit till användning.


Järnhandlare Emil Gårding. Brobyggnadsdirektionens ordförande.


För beklädnadsstenarnas inkantring till resp. platser i pelarna ha använts särskilt konstruerade traverser, som varit uppmonterade inom respektive varmhus i särskilda traverspelare i pelarnas längdriktning. Härigenom ha stenkranar varit onödiga och varje sten har snabbt kunnat utplaceras till den förut bestämda platsen i pelaren. Som exempelvis på fördelen av en dylik traversanordning kan nämnas, att stenhuggarlaget under varje 8-timmarsskift medhunnit att å pelaren utlägga o. iordningställa 1 skift om 55 cm. höjd o. s. v., en stenmassa av 7 m3, c:a 13,000 kg. Stenarna ha satts på träkil varefter särskilt utvalt folk fått renkrafsa fogarna och understoppa stenarna med cementbruk i bl. 1:2. Närmast bakom beklädnadsstenarna, som ha huggna tättliggande stödytor, har gjutits i finbruk 1:3 varvid tillsetts att detta finbruk väl fyllt de c:a 5 mm. tjocka fogarna ända ut i ytan. Bakmurningen har därefter skett i betong i bl. 1:3:5.

De båda landfästena för 10 metersbalkspannan äro utförda i armerad betong bl. 1:3:3 och så dimensionerade att största påkänningen på undergrunden av dem o. all övrig belastning endast utgör c:a 1 kg./m2. För isolering av batongytorna mot kylan ha de omkringfyllts med ett dyjordslager och bakom detsamma har en ordentlig ordnad stenfyllning utförts. Järnöverbyggnaden utgöres av 4 st. bågspann s. k. Langerbalkar med vardera 52,50 m. teor. spännvidd, bestående av två ledsbågar uppstyvade av balkar med 65 cm. höjd, s. k. Dipex. Bågarna ha ett centrumavstånd av 5 m. och äro förenade med ett fackverk.

Den bärande konstruktionen består av ovannämnda 2 st. helvalsade differdinger järnbalkar, Dipex, 65 s. k. förstyvningsbalkar i bågspannen äro med tvärförband och 13/8" hängstag upphängda i bågarna. Mellan pelarna äro förstyvningsbalkarna förenade av fackverkets tvärförband vilkas överflens ingjutes i betongplattan. Tvärförbanden ha ett centrumavstånd av 4,375 m. och äro på utsidan av förstyvningsbalkarna försedda med konsoler i vilka hängstagen av rundjärn infästas. Förstyvningsbalkarnas underkant ligger 1,20 m. ovanför exc. högvattensytan.

Bågarna äro utförda av helvalsade järnbalkar Dipex 28 och Dipex 50 samt ha förbundits inbördes med ett vindförband. I de båda ändfacken ersättes vindförbandet med en kraftig portal i bågarnas plan, vilken portal överför belastningarna till uppstagen. Vid bågspannets ändar överföres horisontalkrafterna till de långsgående förstyvningsbalkarna genom ett särskilt horisontalförband av järn över pelarna i vardera ändan av balkarna. Direkt på de båda förstyvningsbalkarna har placerats det av en armerad betongplatta bestående förbanedäcket, som med speciella infästningsjärn förenas med järnbalkarna. Samtliga vindspänningar på förstyvningsbalkarna, farbaneplatan och den rörliga lasten överföres genom farbanedäcket till pelarna. Det fasta vindtrycket på bågarna överföres däremot till upplagen genom det mellan bågarna anordnade vindförbandet.

Därigenom att betongplattan förbundits med förstyvningsbalkarna genom byglar på erforderligt avstånd har densamma förmåga att upptaga påkänningar och form förändringar. Härigenom får densamma också enligt Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens tolkning av gällande normalbestämmelser med räknas vid upptagande av påkänningar och formförändringar och på så sätt kan jämnvikten i den tillhörande fackverkskonstruktionen nedbringas till att endast bliva högre än i en konstruktion med träfarbana.

Vid pelarna n:o 1 och 5 förlängas de båda sidobågarnas förstyvningsbalkar så att konsoler med 65 cm. teor. längd uppkomma. I dessa konsoler äro sedan balkspannens två stycken bärande I-balkar N.P. 55 upphängda medelst 3"X75 m/m bultar. I andra ändan vila dessa järnbalkar medelst rörliga upplag på förutomnämnda armerade betonglandfästen. Fasta upplag anordnas på pelarna 1 och 5 fasta och rörliga upplag på pelarna 2 och 4 samt rörliga upplag på pelarna n:o 3. Upplagstrycken på lagren äro c:a 75 ton, för vilken belastning lagren konstruerats.

Förstyvningsbalkarna vila vid pelarna på särskilda upplagsplattor, vilka beräknats för en belastning av 25 ton. Lagren fastgjutas vid pelarna medels 4 st. 1 1/4" bultar. Brobaneplattan skall utföras av armerad betong i bl. 1:3:3 och plattans överyta har gjutits så att bombering erhålles i körbanan. Före Amesitbeläggningen har betongbanan isolerats, vilket skett genom bestrykning med asfaltemulision av god kvalitet. Därvid överdrages betongbanan först med en tunn film av vatten, i vilken asfaltemulsionen ihälles så att ett jämnt lager av vatten och emulsion utbreder sig över hela vägbanan. Detta lager får därefter stå utan at beträdas under cirka ett dygn, varvid de små asfaltdropparna i emulisionen sedimentera mot betongytan och utfylla även de minsta håligheter.


Älvsbyns gamla bro över Piteälven.

Den på detta sätt isolerade betongbanan strykes därefter 1 a´2 gånger med emulsion eller smält asfalt, så att asfalthud av cirka 1 mm. tjocklek bildas över brobanan. Över denna asfaltisolering utströs därefter ett mycket tunnt lager av fin sand, varefter vältning med tung vält företages. Den vältade ytan beströs därefter med speciell asfalterad sand, s. k. "toppdressing", som utfyller alla i ytan befintliga mindre hålrum mellan i topplagret ingående stenar. Körbanebeläggningen skall utgöras av ett minst 30 mm. tjockt lager av asfalt och amesite. Brobaneplattan fasthålles i järnkonstruktionen medelst c:a 200 st. förankringsbyglar för varje spann och dessutom ingår c:a 6,000 kg. armeringsjärn i varje spanns brodäck. Plattan förses dessutom med erforderliga expansionsfogar av U-järn och plåt.

Vikten av den totala järnöverbyggnaden uppgår till c:a 260 ton och av den totala farbaneplattan till c:a 500 ton. Hela broförslaget har kostnadsberäknats till 396,000 kr. vilken summa icke torde komma att överskridas. Härefter bestegs talarstolen av brodirektionens ordförande, hr Gårding, som lämnade en kort historik över det färjeställe, som genom brons tillkomst upphör, samt över tillkomsten av den bro, som nu skall ersätta färjestället (referat härav inflyter i morgondagens tidning). Till sist överlämnade talaren å brobyggnadsdirektionens vägnar den nya bron till vägdistriktet.

Vägstyrelsens ordförande, hr Gotthard Nilsson, framträdde härefter å talarstolen och frambar till en början ett tack till landshövding Gärde, vars första uppgift för Älvsby sockens vidkommande blev att lösa penningfrågan till broföretaget. Till landssekreterare Lidén och major Nilsson, som båda även verksamt bidragir till att snabbt lösa ekonomifrågan framförde talaren vidare vägdistriktets tack. Vidare avtackades kapten Wolff och direktör Linde i Akteiblaget Betong & Järn i Stockholm, vilken firma varit huvudentreprenör för brobyggnaden. Dessa båda ha, sade talaren, var och en på sitt område bidragit till en god lösning av brofrågan i tekniskt hänseende. Vidare frambar talaren ett tack till brodirektionen för dess nit och intresse samt omtänksamhet, varjämte talaren riktade en särskild eloge till direktionens ordförande vilken utan jämförelse varir brobyggnadens primus motor såväl vid dess planläggning som nu de senaste två åren vid dess utförande. Slutligen frambars vägstyrelsens och vägdistriktets tack till alla förmän och arbetare, såväl närvarande som frånvarande, vilka burit dagens tunga och som beklagligt nog måst mista liv och lem vid byggandet av bron.

Till sist anhöll talaren, att landshövdingen ville inviga bron för dess nyttiga ändamål och förklara densamma öppnad för allmän trafik. Landshövding Gärde besteg härefter talarstolen. Norrbotten är ju, yttrade han, ett stort och vitt land och inrymmer förvisso många olika förhållanden. Vi ha ödemarker och fjäll som ej ge något, men vi ha ock värden att taga vara på. Det största är väl vår jordbruksbygd, varifrån människorna i länet i tidigaste skede fått sitt uppehälle. Dessutom ha vi skogsbruket, som ger upphovet till trävaruindustrien, fjällens malmer och vattenfallen. Det har väl också varit så att länets jordbruksbygder fått släppa till arbetskraft till skogsbruket och trävaruindustrien och ej i ringa mån till malmbrytningen. Vi se här hur de olika näringarna stödja och hjälpa varandra, och det skulle ej gå att skära bort den ena eller den andra näringen. Detta är lyckligt, ty härigenom få alla näringarna ett bättre stöd och en säkrare tillvaro.

De äro rotade i jorden, varigenom befolkningen får en mera tryggad tillvaro än den annars kunde få. Det se vi nu, när alla näringarna ha det svårt. Hur skulle det ta sig ut, om man ej i någomn mån kunde falla tillbaka på den egna torvan. Man får kanske ej fullt ut uppehälle, men ett gott stöd i dessa tider och vi bör ej glömma det stöd, som jordbruket och dess folk skänker andra näringar häruppe. Men för att näringarna skola kunna drivas fordras kommunikationer. Hittills har ju arbetet gått ut på att förbättra och utvidga länets kommunikationer. Genom inlandsbanans tillkomst blev exempelvis järnvägsnätet i länet färdigt. Dock återstår mycket på kommunikationernas område att uträtta inom detta län. Alla tillskott böra därför hälsas med tillfredsställelse. Så även nu när denna bro inviges, vilken blir till nytta och glädje för kommunen och den allmänna samfärdseln, då ju bron också ligger på den enda inlandsförbindelse, som utgöres av landsväg.

I fortsättningen lyckönskade landshövdinge Gärde Älvsby kommun och Älvsby vägdistrikt till att bron kommit till stånd. Även om man nu ej fick den som  vägstämma först tänkt sig, tror jag, sade talaren, att vägdistriktet kan vara belåtet med resultatet. Det blir också en senare sak att lösa de övriga förslagen. Landshövding Gärde uttalade sedan å det allmännas vägnar att tack till vägdistriktet, brobyggnadsdirektionen, entreprenörer, kontrollanter och arbetare som uträttats samt erinrade vidare om den olyckshändelse som ägt rum under brons byggnad och föreslog de närvarande att ägna en tacksamhetens tanke åt det liv som spillts. Det skedde, sade talaren, under uppfyllande av plikt.


Under brobygget över Pite älven 1930.

Med uttalande av den förhoppningen att brobyggandet skulle bli till fromma ej blott för Älvsby kommun utan för hela allmänheten förklarade landshövdingen till sist den nya förbindelsen öppnad för sitt ändamål samt klippte det snöre, som spärrade vägen. Största delen av de närvarande promenerade därefter över bron till norra sidan, för att taga den ståtliga anläggningen i närmare betraktande. Härmed var första delen av invigningshögtidligheterna till ända.

Middag å Järnvägshotellet
Kl. 6 på aftonen var genom vägstyrelsens försorg subskriberad middag anordnad å Järnvägshotellet, till vilken inbjudits landshövdingen och landssekreterare Lidén, representanter för städerna Piteå och Boden, representanter för vägdistrikten, entreprenörer, pressen m. fl. I middagen deltogo sammanlagt ett 50-tal personer. Menun hade följande utseende:

Sandwiches
Flundra med mouslinesås
Blandad kötträtt med grönsaker
Glace

Vid middagen hälsade brodirektionens ordförande, hr Gårding, landshövding Gärde och övr. gäster välkomna, varefter kyrkoherde Gustafsson senare talade för landshövding Gärde och frambar till honom församlingens vördsamma välkomsthälsningar vid detta första officielle besök å platsen. Talaren utbringade till sist ett leve för landshövding Gärde. Vägstyrelsens ordförande, hr Gotthard Nilsson, föredrog därefter ett par telgram, som med anledning av broinvigningen anlänt, däribland ett från generalmajor Nygren i Boden. Talaren gav vidare en redogörelse för de kostnader, vägdistriktet nedlagt på vägbyggnader och vägförbättringar under de senaste tio åren, dels av statsmedel, bilskattemedel och egna medel. Totala summan av dessa pengar uppgick enligt talaren tablå till icke mindre än kronor 2.602.632.:88. Ordföranden i Piteå tingslags vägdistrikt raktor Lagerquist, frambar därefter de angränsande vägdistriktens lyckönskningar till Älvsbydistriktet och utbringade ett leve för detta.

Landshövding Gärde äskade därefter ljud och erinrade om att man vid detta tillfälle samlats för att fira en betydelsefull tilldragelse för ortens och kommunens vidkommande, ja, för hela länet. Talaren tackade vidare för de välkomstord, som från olika håll riktats till honom, samt uttalade den förhoppningen, att man i Älvsby kommun o. vägdistrikt skulle kunna känna sig nöjd och belåten att brobyggnaden skulle bli till nytta för hela länet och hela landet.

-----------------------------------------------------------------------------------------
NORRBOTTENS ALLEHANDA ¤ Fredagen den 31 juli 1931

De två svartvita bilderna har jag lånat av: www.linneakarlssonshemsida.se