ARNE DOMNÉRUS, en mästerlig musikant
Arne Domnérus: "Det tar sin tid innan man kommer underfund med
vad man vill ha..."
ARNE DOMNÉRUS är Sveriges internationellt mest kände jazzmusiker - möjligen får han dela med sig litet av äran till kollegorna Reinhold Svensson och Bengt Hallberg. Domnérus är nu 28 år och har under sin bana som musiker hunnit med att spela med praktiskt taget alla svenska jazzmusiker. Han började i en skolorkester vid 11 års ålder, mest - säger han själv - för att han varje Barnens Dag fick dra på sig en glittrande grann uniform. Senare medverkade han i olika amatörorkestrar vid sidan av skolarbetet. Några planer på att bli yrkesmusiker hade han inte förrän Sam Samson kom med ett frestande anbud och Domnérus tackade ja.
1942 var han en tid kapellmästare i Sundsvall men återvände snart till Stockholm och Miff Görling. 1943 engagerades han i Sveriges hittills största permanenta orkester, Lulle Ellbojs 16-mannaband på Vinterpalatset. Därifrån kom han till Simon Brehms mycket omtalade moderna grupp och när denna orkester upplöstes, blev han lancerad solist med Thore Ehrling.
Arne Domnérus stora ambition var emellertid att bli sin egen kapellmästare och våren 1951 började hans egen orkester växa fram. Den blev redan från starten mycket omdiskuterad, gav konserter och spelade in en del skivor innan den hade premiär på National följande höst. Där spelar den fortfarande. Nu står alltså Arne Domnérus vid sina drömmars mål. Han leder den hittills bästa moderna orkestern i Sverige med uteslutande stjärnor som medverkande. Sedan ensemblen bildades har endast ett par utbyten ägt rum. Trumpetaren Roffe Ericson slutade i våras för att bli sin egen och hans plats togs av unge Weine Renliden. Man utökade också med en man i höst då trombonisten Åke Persson tillkom. De övriga medlemmarna är Rolf Blomquist tenor, Lasse Gullin barytonsax, pianisten Gunnar Svensson samt Jack Norén, som spelar trummor.
När Arne Domnérus inte spelar sysslar han ofta och gärna med idrott av alla de slag speciellt boxning och fotboll. Kommer man ner i Linnéas träningslokal någon dag är det stora chanser att få se herr kapellmästaren hamrande på en boxboll. Om han använder sin omsorgsfullt uppbyggda fysiska spänst till att puckla på orkestermedlemmarna är däremot inte känt... Dessutom är Domnérus en passionerad bilförare, som på ett par år hunnit med att avverka elva olika vagnar. - Det tar sin tid innan man kommer underfund med vad man vill ha, säger han själv lite urskuldrande. När Domnérus radiospelar på fredag kommer han praktiskt taget direkt från London där han framträder som solist på en konsert med Geraldos orkester söndagen innan. På sändningen får vi höra ett urval av orkesterns färskaste arrangemang. Bengt Hallberg har levererat "Always" och Lasse Gullin "Day by day". Gullin har också tillsammans med Rolf Blomquist klätt gamla "I´ll remember April" i ny och tilltalande dräkt.
--------------------------------------------------------------
RÖSTER i RADIO ¤ Den 4 oktober 1952
Jag har lyssnat till denna mästerliga Arne Domnérus i Lima kyrka och i Malung där han var kapellmästare för Rune Lindströms bygdespel "Skinnarspelet" under många år. I orkestern fanns även gitarristen Rune Gustafsson (han som aldrig log) och vid trummorna Egil Johansen. På scenen Tommy Körberg, Lena Ericsson, Per Grundén samt lokala aktörer från Malung.
Pjäsen spelas fortfarande varje år vid midsommartid i Orrskogen Folkets Park. Rollistan och orkestermedlemmarna är givetvis inte de samma längre.
Jag hade förmånen att se "Dompan" live i Piteå på en jazzklubb 1973. Då fanns också Janne Schaffer, Georg Riedel, Claes Rosendahl och Ola Brunkert med. Den sistnämnde var ABBA:s specielle trummis. Det kunde ju inte låta annat än bra med sådana gedigna musiker. Idag är både Dompan & Brunkert borta.
