"Varje dag utan kunskap är en bortkastad dag"
Kunskap ger oss vingar! Åtminstone i mitt fall. Nåja, den som nu tror att jag har ett par jättevingar fastsatt bak min rygg, tror fel. Det hela handlar i stället om andra sorts vingar "Kunskapens-vingar". Jag har i ett tidigare inlägg berört min växande kunskapstörst. Tänk om jag haft den i skolan, då skulle mina betyg sett helt annorlunda ut. Men mina intresseområden gick inte alltid hand i hand med de skolan lärde ut. Visst korsades vägarna ibland, men andra gånger körde vi åt helt olika håll.
- ROGER! Kan du komma fram till svarta tavlan och ge oss prov på hur... osv.
Så kunde det låta. Jag var nog en drömmare av stora mått. Jag tänkte, funderade, ritade, lyssnade på musik, skrev, tittade på film. Jag kanske inte kunde skolans multiplicationstabell som ett rinnande vatten alla gånger - men hade någon bett mig hålla ett föredrag om exempelvis den svenska filmens historia med alla inblandade skådespelare, ja, då hade jag gjort det. Sån var jag. Men inte var det nån som ville det. Ramarna var för trånga, om man kan säga så. Det fanns inte utlopp att pröva andra spår i undervisningen. Fantasin saknades av de som bestämde, tycker jag så här i efterhand. Men jag skall absolut inte klaga, jag gjorde "mina år" försökte vara en snäll okomplicerad lärjunge. Och en dag tog jag steget ut i världen, en av mina lyckligaste dagar förresten. Sedan ritade jag min egen karta. Och den där kartan fortsätter jag att rita till den dagen jag flyttar bort härifrån.
I dag har vi träffats för tredje gången i ABF-gruppen. Jag njöt av varje sekund. Det stod nämligen film på schemat. Inte vilken film som helst, det handlade om Piteå från 1921 fram till 1980. Jag själv fanns med både i min röda uniform, både visuellt och ljudligt. Fotografen Rune Höglund förevigade jubileumsåret 1971 med sin filmkamera. Filmen var beställd av den så kallade Jubileumskommittén. Till detta fanns även Nils Brorsons speakerröst med. Kända personer såsom Kronprinsen, Axel Bogren, Ragnar Lassinantti, Rudolf Nordsvahn, Tage Hansson, m. fl. passserade förbi. Även en snutt från kommunsammanslagningen fanns med från 1966/67. På en bildsekvens sjöng Birgitta Sjömark kompad av Herbert Westerlund på sitt röda dragspel.
Kameran hade även fångat en karavan av hästdroskor som drog fram på Storgatan nyårsftonen 1966. Och under loppet av ett par sekunder skymtade en av Hortlax stora profiler fram: John Eriksson, även kallad "Smäll-John", bosatt på "Smäll-gården" där hockeyproffset Thomas Holmström bor i dag. Charlie Norman uppträdde med sin orkester, ett bröllop i Gråträsk fanns också med i Runes efterlämnade filmer. Mycket intressant med andra ord att få ta del av. Jag har alltså stärkt ytterligare mina kunskaps-vingar i och med detta. Jag får väl ha som paroll: "Varje dag utan kunskap är en bortkastad dag".
Det blir ytterligare två träffar till, i kunskapens tecken, det ser jag fram emot.
------------------------------------------------------------------------------
Ja du, jag avskydde skolan, tyckte jag lärde mig mer utanför. Hemmavid, i tanken, i alla upptäckter som livet kunde bjuda på.
Låter helt fantastiskt skoj med ABF-gruppen!
För mig var skolan ett nödvändigt ont. Det var inte så att jag plågades av att vara där, men visst fanns det många bättre saker som man kunnat hitta på istället.