Roger Lindqvist

Kvarteret Stadsvapnet nr 4, Storgatan.

De här båda bilderna - den ena tagen i början av 1900-talet den andra 1966 - är faktiskt värda ett närmare studium. Se hur väl bevarade bebyggelsen är på södra sidan av gatan. Titta på det närmaste huset - nuvarande Ebeneser-kapellet. Dörren mot gatan är visserligen borta, men fönstren har exakt samma bågar. Huset väster om detta har har i det närmaste alla byggnadsdetaljer kvar bl a en fridekoration. Ett tidens tecken är att urmakarens klocka är utbytt mot en trafikskylt. Fastigheten med Bloms mode är sig så lik den kan vara, med undantag av att man tagit upp större skyltfönster. Men titta på det skickliga stuckarbetet vid taket. Det är kvar.

Däremot har norra sidan av gatan genomgått stora förändringar. Husens exteriörer har förändrats genom om- och tillbyggnader. I de flesta av dem kan man dock hitta den gamla huskroppen. Detta gäller bl a det hus som Alfhild Axelsson skildrar i vidstående artikel. Under rivningsarbetet som nu pågår är det lätt att se hur man vid ombyggnader har utnyttjat de gamla timmerväggarna i det degermanska huset för att av detta göra ett något så när modernt affärshus.


Storgatan i dag, 1966.

Kvarteret Stadsvapnet nr 4 med adressnummer Storgatan 46, (Bodéns bokhandel) vars tomt är "hel" och således sträcker sig mellan Stor- och Prästgårdsgatan ägdes av Degermanska brukssläkten i Jävre sedan tidigt 1800-tal, icke uteslutet att släkten D. ägt hus på denna plats sen 1790-talet, då man vet att handlanden och rådmannen Johan Degerman i november 1797 fick bergskollegiums tillstånd för ett järnmanufakturverk och sågverk i Jävre by. Bruks- och officersfamiljerna ägde vanligen ett "stadshus" - någonstans att ta in vid stadsbesök. Den siste ägaren av Stadsvapnet 4 av släkten D. var brukspatronessan Fredrika D. född 1803 död 1887, änka efter patron Eric D, som dog 1867.

Huset var, som möjligen framgår av bilden, ett arkitektoniskt vackert envåningshus och hade två korta flyglar på gårdssidan, ekonomibyggnader och en stor trädgård ner mot Norra Långgatan (Prästgårdsgatan). Nedanför den skvalpade ännu Kanalen eller Sundet ohämmat av någon strandskoning. Gården behölls i släkten till någon gång på 1890-talet, då den inköptes av järnhandlanden och rådmannen Axel Collberg, som i sin tur försålde fastigheten till konsul Ruben Sundström. Han inredde där Piteås första stationära biograf - Elite-Teatern - som han först hyrde ut, sedan drev i egen regi i många år. Efter den stora branden 1926, kom bokhandeln till huset, med Ernst Strandberg som förste innehavare.

-------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Den 1 november 1966