Trumtillbakablick...
I vårt nybyggda hus i julimånad 1988. Mina trummor har jag ställt
upp i killarnas rum. Mitt ibland skratt, bus och tårar och mjauande
katter, sitter jag och spelar. Barnen är intresserade, då och då
sätter de sig ner med trumstockarna och slår för kung och fosterland.
Här har den äldste sonen, Andreas, satt sig på pappas trumstol.
Vid den här tidpunkten, var det endast Andreas som nådde ner på
bastrumspedalen. De två andra, stod s a s på tillväxt.
Ante lämnar över till pappa...
Som fortsätter att misshandla virveltrumman...
Ibland måste man prata med trummorna, det gör man ju med sina
bästa vänner...
Kommentarer
Trackback
