"Grisjournalen"

Göran Lundberg, född och uppvuxen i Storfors, föddes 1907 och gick ur tiden
1982. Han var gift och far till fyra barn.
 
Det fanns en tid när grisbilar åkre omkring och bjöd ut smågrisar och när bönder sålde en och annan kulting till gårdarna runt om i bygden. Där det under några månder ordandes plats för en eller ett par grisar, vilka fick plikta med livet framåt jul för att sedan dukas upp på julbordet. Då ordet fläsk associerades till fett, världsfienden nummer ett efter kommunismens fall.
 
Detta var en tid när det inte talades om djurfabriker och om kontroller. Då uppfödningen inte omgärdades av komplicerade regler. Då fläskkotletten inte var mager som en kyckling. Grisarna värderades högre ju fetare de var. Det handlade om fettets fröjder. En eller ett par "hushållsgrisar" var ett värdefullt tillskott i matbudgeten och drygade ut matkontot en del. En viktig ingrediens inte minst under jultiden, då grisen förvandlades till skinka, sylta och annat ätbart. Grisen var viktig inom köttproduktionen och festmat.
 
Noggrann statistik
Var det ekonomi at föda upp hushållsgrisar? Om det kanske det var delade meningar. En som förde noggrann statistik kring sin grisuppfödning var Göran Lundberg, då bosatt i Storfors, Piteå. I hans efterlämnade handlingar finns bland annat en intressant kassabok, där en bit av 1930- och 1940 talen passerar revy. Göran Lundberg, född och uppvuxen i Storfors, förde noggranna noteringar om ett och annat i tillvaron. Det handlade bland annat om den egna familjeekonomin, avlöningar, växlar och lån, serveringen i Folkets hus i Storfors och försäkringspremier han sålde.
 
Göran Lundberg arbetade vid Storfors sågverk fram till nedläggningen och fanns sedan vid Kolugnen, som blev boardfabrik, vid Assi i Piteå. Där var Lundberg verksam fram ett 30-tal år, fram till pensioneringen. Lundberg lade under sin livstid ned mycket arbete i ideella organisationer likaså i kommunala styrelser. Han var styrelseledamot i bland annat fackföreningen i Storfors, satt i Folkets hus styrelse och var också en tid nykterhetsnämndens ordförande i Hortlax kommun. Göran Lundberg var sedan 1969 bosatt i Piteå och avled 1982.
 
Slaktkostnad 12 kronor
Ett av många intressanta kapitel i kassaboken rör två "Grisjournaler", för 1947, 1948 och 1949, som följer grisens väg från liten kulting till slaktfärdigt svin. I maj 1947 köpte Göran Lundberg två hushållsgrisar för 125:50. I juni bokförde han 50 kilo fodersäd och 50 kilo sojamjöl för 15 kronor respektive 12:75. Dessutom tillkom en spruta med Geserol för 5:80 (ett DDT-preparat mot tvestjärtar). I juli köpte Lundberg fem kilo toppat mjöl för 2 kronor och 25 kilo korngröpe för 8:50. I augusti fyllde han på med 100 kg sojamjöl för 25:50, 1 kilo benmjöl för 1:25 och 1,5 liter fiskolja för 1:50 samt 2 kilo grovt salt för 50 öre.
 
I september finns noterat en leverans av 40 liter kärnmjölk för 4 kronor, 150 kg sojamjöl för 38:25, 500 kilo potatis för 13:60. Dessutom köpte Lundberg 2 hekto flygdöd för 1:20. I oktober inköptes 50 kilo fodermjöl för 13:50, 4 kilo salt för en krona, 50 kilo korngröpe för 16:30 och 50 kilo sojamjöl för 8:30. I kassaboken finns noterat att de två grisarna slaktades den 19 december. Slakten kostade 12 kronor. Den totala utgiften för grisuppfödningen det året blev 290:95.
 
Kassaboken som Göran Lundberg förde sina anteckningar i.
 
Gris på avbetalning
Året därpå köpte Lundberg i april två grisar som totalt kostade 90 kronor. För dessa gjordes en avbetalning. Den första avbetalningen vid leverans med 47:50. Slutbetalningen gjordes den 16 augusti med 42:50. Grisjournalen för 1948 berättar att Göran Lundberg försäkrade sina bägge grisar för 7:50. Fram till augusti, då en av grisrna slaktades, lade han ut 4:50 för mineralfoder, 44:50 för 220 kilo fodersäd, 31 kronor för 100 kilo majs, 3:40 för 18 kilo havrekli, 1:95 för 3 kilo havregryn. För insektsbekämpning anskaffades DDT för 4:50.
 
När grisen gick till slakt den 26 augusti kostade den hanteringen 8 kronor. För hösten, fram till julslakten, betalde Lundberg ut för den kvarvarande grisen 9:80 för 35 kilo hevregryn, 21:84 och 78 kilo havregröpe, 39:05 för 105 kilo majs och 9:50 för 16 kilo toppmjöl. Den kvarvarande grisen slaktades den 8 december för en kostnad av 9 kronor. Foderåtgången för de två grisarna uppgick till 575 kilo till en kostnad av 276:64. Totalt kostade grisuppfödningen det året 285:64.
 
I den gamla kassaboken finns utförliga noteringar om grisarnas väl och ve
under rubriken Grisjournal.
 
Sålde kött
I augusti sålde Göran Lundberg 12 kg av den första grisen för en summa av 40 kronor och den 10 december 64 kilo av den andra grisen för 242 kronor vilket gav en intäkt på 282 kronor. En liten anteckning i kassaboken ger vid handen att vikten för griarna den 20 juli, vid 4 månaders ålder uppgick till 65 kilo och vid 8,5 månaders, den 7 december, för den kvarvarande grisen till 180 kilo.
 
I juni 1949 köptes också två grisar. Priset var då 73 kronor. De försäkrades för 7 kronor. För att föda upp grisarna gick det åt 471 kilo foder till en kostnad av 154:30. I november ordnades slakt till en kostnad av 10 kronor. Utgifterna slutade på 289:50. På inkomstsidan kunde Göran Lundberg notera försäljning av griskött, 35 kilo, till ett pris av 3:25 kilot. Tydligen hade det inträffat något med en av grisarna under uppfödningstiden. En veterinärkostnad på 10 kronor finns antecknad. Det finns också en inkomstpost på erhållna 100 kronor från försäkringsbolaget.
-------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Måndagen den 1 november 2010       
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0