Roger Lindqvist

Tänk dig att en dag befinna dig i en sådan situation, som du aldrig varit med om tidigare. Tänk dig att den omgivning som du befinner dig i verkar både otrevlig och skräckfylld. Du uppfattar konstiga händelser runt omkring, du tittar, begrundar, lyssnar iakttar, hjärnan registrerar både röster och dofter, alla dina sinnen är involverade, och arbetar för högtryck. Du vet, att tingen runt omkring är både besynnerliga och snudd på helt ofattbara. Du vet - men ändå inte. Du ser - men ändå inte. När alla intrycken så småningon landat, så börjar hjärnan så smått sortera ut i sina olika förråd. En sak läggs där, den andra saken läggs dit medan den tredje får sitt eget speciella rum. När grovsorteringen är avslutad, börjar så efterarbetet med den s k finsortering som så småningom också avslutar det hela.

 

När hjärnan sedan överblickar alla de rum och skrymslen, där de hundratals tingen fått sin rätta plats, kommer hjärnans ägare att kort och koncist konstatera att händelsen som du varit en del utav, faktiskt har inträffat. När du vid ett senare samtal framför detta, får du till svar: - Det är helt omöjligt. Det hände inte. Du tar fel. Du måste ha uppfattat situationen på helt andra grunder än vi andra.

 

De vet, att du vet, därför är du farlig. Man gör allt för att stoppa din ärliga utsago. Man kan t.o.m. sprida osanna sorts rykten, allt för att ditt sanna vittnesmål skall få en slags löjeväckande effekt. Då är det lätt att knävecken börjar darra. Det är då som osanningens gift pumpas in i dina ådror. Det är då som de flesta faller till föga och vacklar, det är då som din sanning smulas till smuts. Den sanning som du uppenbart upplevt. Du vet ända in i din förlängda ryggmärg, att din upplevelse är din ärliga uppriktiga sanning. Du har aldrig någonsin varit så hundra procentigt övertygad som just i denna fråga.

 

Omgivningen fortsätter sin hjärntvätt. Man sprider desinformation, precis som i ett fullskaligt krig. Man inbillar sig ibland att befinna sig i en läskig Hollywoodfilm, regisserad av Martin Scorsese. Ett önsketänkande, men tyvärr en brutal smutsig verklighet. Du kämpar vidare med din fulla övertygelse. Du vet att någonstans finns den person som tror på dig. Du möter många hinder efter vägen, du ger dig inte, du fortsätter, fortsätter och fortsätter. Men så en dag når din sanning fram till slutmålet. Och när du sedan blickar tillbaka, är du både nöjd och innerligt tillfredsställd, att du vågade löpa banan ut.

 

Detta hände en bekant för drygt tjugo år sedan.