Förändringar
Idag fick jag besök! En bekant sedan början av 90-talet, Ingmar, knackade på dörren. Ingmar var gift med min syster Vanja. Hon avled hastigt 1995. Vi möttes första gången 1991/92. Hon var min fars dotter i ett tidigare förhållande, vars identitet jag fick höra talas om, först i tonåren. 1991 lyckades jag spåra upp henne, hon bodde t.o.m. i samma stad. "På köpet" fick min far tre nya barnbarn, samt en måg. Olyckligtvis så gick hon hastigt bort i sjukdom, vilket chockade oss alla. En förändringens vind, svepte över hennes fina familj. Av förändringens vind fick även vi vår beskärda del. Först glädjen över att mötas, sedan sorgen över hennes alltför tidiga bortgång, 49 år gammal. Pendeln slog sin fulla kraft åt bägge hållen, kan man påstå.
De senaste året har förändringens vindar även fortsatt att ge sig till känna. Förändringar på både gott och ont. Vissa saker har skakat om, vissa andra har gjort det rakt motsatta. Det tar tid ibland att landa, efter vissa turbulenta hemsökelser. Det rent känslomässiga och förnuftet går inte alltid hand i hand. Man hamnar i en situation där det inte finns några utvägar. Åtminstone verkar det så. Hjärnan går i fulla varv, i sitt försök att hitta den där genvägen. Och man önskar endast att den där gröna skylten märkt: UTGÅNG! skall dyka upp. Istället verkar de flesta dörrar förbli låsta. Det tar tid att försöka begripa, förstå, varför människor handlar som de gör. Detta är för mig en hel vetenskap, som kanske fortsätter att förbli en ren och skär gåta. Man lär sig ju så länge man lever, säger ordspråket, livet är en livslång skola, säger ett annat. Det är väl så man får lov att se på det som händer runt omkring.
Kommentarer
Trackback
