Roger Lindqvist

Min mormor föddes den 20 maj 1895 i Nyfors, Älvsby församling. Hon var endast några månader när familjen bröt upp för att flytta till Bodsjön i Svensbyn. Bedas far var mjölnaren Jonas Jonsson, som ibland åkte runt på olika ställen p g a av sitt arbete. Bodsjön blev hennes fasta adress, och det var där som hon egentligen hade sina rötter. Mot slutet av sitt 69-åriga liv, drabbades hon av Parkinsons sjukdom. Och de minnesbilder jag har är att hon blev alltmer orörlig. Hösten 1964 åkte hon in till Piteå lasarett för en rutinoperation. En natt när hon skulle besöka en toalett ramlade hon. Hon bröt lårbenshalsen, och komplikationer tillstötte. Den 8 oktober avled hon i sin sjukhussäng på lasarettet.

 

Mormor Beda var mild till sitt sätt. Inga onödigt stora eller höga ord kom över hennes läppar. Hon var lågmäld och van att slita ont. Om detta vittnar hennes rygg som jag minns var krokig och böjd. En handikappad son föddes i mitten av 30-talet. Han flyttade så småningom till Tallheden i Råneå, där han också avled 1947. Det har berättats att sonen Tage, som inte kunde gå, blev buren under ibland långa sömnlösa nätters vak, hemma i den röda stugan i Blåsmark. Min mor berättade att Tage brukade bli så glad när min morfar tog honom i sin famn, och bar honom, medan han sjöng sina melodier för sin son. Smärtan och ångesten var stor när man en dag fattade beslutet att Tage skulle flytta. Natten innan avfärden, kunde varken mormor eller morfar sova. De satt i köket och inväntade avskedet. Den stora frågan var: Hade man gjort rätt?

 

Tage ligger enligt uppgift begravd på kyrkogården i Råneå. Ett enkelt träkors restes på platsen, vilket inte finns kvar i dag. Vid begravningen åkte mina morföräldrar samt min mor och henns syskon, för att ta ett sista farväl. Han var 13 år vid sin bortgång.