Roger Lindqvist

I dag besökte vi den årliga kyrkmarknaden i Öjebyn. För vilken gång i ordningen vet jag faktiskt inte. Men så mycket vet jag, att när marknaden återföddes i början av 70-talet, brukade jag följa med mina föräldrar dit. När jag kom med i kommunala musikskolan, så brukade vi marschera där i våra röda uniformer. Vi spelade, vi marscherade och trivdes. Vi gjorde även ett besök igår också. Då lovade Elisabeth sig själv, att hon inte skulle dit ännu en gång. Men oj, vad hon ljög, hon promenerade runt på marknadsplatsen i dag också. Vi passade även på att hälsa på hos Jennies föräldrar, Tage och Monica, som har sin kyrkstuga där. Där mötte vi både Norah och Malte, samt Jennies morföräldar, Ivan och Ingegerd, samt Jennies morbror Kent med hustrun Kerstin. På ort och ställe var också Jennies syster Jessica, m. fl. En kaffekopp och en liten dammsugare slank ner, som passade som hand i handsken. En trevlig stund tillsammans tyckte både Bettan och jag.

 

Några bilder finns inte i min kamera, min kära hustru tyckte att jag för en gång skull, kunde lämna mitt lilla skötebarn i bilen. Men oj, så ensam stackars kameran måste ha känt sig, så långt borta ifrån sin husse Roger. Jag kände mig också ensam utan min fotograferingsapparatur, det var liksom nåt som fattades. När vi kom tillbaka till bilen, kramade jag och kameran om varandra, mycket ömt och hjärtligt i flera minuter, tills Elisabeth sa: - Nää, nu får det sannerligen räcka! Eftersom inga bilder blev tagna (Bettans fel) så blir min illustration till detta inlägg, ett foto av min mor och far från ett marknadsbesök sommaren 1971. Jag vill be att få påpeka, att även då, var det jag som svarade för bildtagningen.