Den våldsamma branden i Piteå 1926
Saxat ur Skelleftebladet den 1 juni 1926.
Piteå stad har natten till söndagen hemsökts av en förödande eldsvåda, som lagt stadens centralaste och tätast bebyggda kvarter i aska. Elden, som började vid 11-tiden på lördagskvällen, varsnades först i ett uthus till en vid Storgatan belägen fastighet, där V. Axelssons bosättningsaffär var inrymd. Elden spred sig med förfärande hastighet tack vare byggnadernas sammanträngda läge och trots rådande vindstilla. Brandkåren hade en svår uppgift och måste uteslutande inrikta sig på att begränsa området för eldens härjningar. Avsaknaden av ett ordnat vattenledningsväsen gjorde sig i hög grad kännbar. Från omkringliggande landsbygd anlände folk i stora skaror och deltog i släckningsarbetet. Sedan flodsprutan från Munksunds sågverk anlänt, blev det mera effekt i brandkårens ansträngningar och elden kunde vid 4-tiden på morgonen anses begränsad.
Sex stora hus med tillhörande ekonomibyggnader hade då lagts i aska, bl. a. Mångbergs bokhandel, Ekbergs konditori och f. d. Selanderska fastigheten. J. O. Wallsténs hus, inrymmande färg- och kemikaliehandel, förstördes till största delen, var starkt hotat och antändes flera gånger men räddades. Telegraf- och telefonledningarna skadades i stor utsträckning så att förbindelsen på Piteå var avbruten på söndagen.
Elden spred sig med fasansfull våldsamhet
Rörande den omfattande eldsvådan i Piteå natten till söndagen meddelas ytterligare:
Sedan elden upptäckts, alarmerades brandkåren omedelbart, men innan den anlände, hade elden så gripit omkring sig, att byggnaden, vari Axelssons bosättningsaffär var inrymd, icke stod att rädda. Lågorna kastade sig därefter över till närliggande fastighet, inrymmande Ida Mångbergs bokhandel. Hugo Ekbergs konditori och en bostadsvåning samt Göran Lundströms guldsmedsaffär och kemikaliehandlaren J. O. Wallsténs boningshus. Alla dessa byggnader nedbrunno till grunden.
Släckningsarbetet inriktades nu på att söka rädda den omedelbart intill eldhärden liggande bosättningsaffären samt telegrafhuset, beläget mitt över på andra sidan Storgatan. Med tillhjälp av brandsegel och under oupphörlig begjutning med vatten lyckades detta även. Telegrafhuset, vilket förutom telegraf, och telefonstation inrymde bostadsvåning, bebodd av rektorn vid stadens samskola O. Krook, blev av vattnet synnerligen svårt ramponerat i sitt inre och fasaden åt gatan blev genom den intensiva hettan helt förkolnad. Telegraf och telefonförbindelserna abvrötos fullständigt åt alla håll, även till abonnenterna inom staden. De interurbana förbindelserna ha på söndagsmorgonen provisoriskt återknutits.
Lundströms guldsmedsaffär.
Under det arbetet inriktades på telegrafstationens räddning, spred sig emellertid elden vidare inåt kvarteret och ned mot Hamngatan, varvid ödelades Hugo Ekbergs bageribyggnad och en del bonings- och uthus. Ehuru stadens sprutor jämte flodsprutan från Munksund och två motorsprutor från stadens slipersfaktori på Lövholmen arbetade under högtryck, kunde man icke bliva herre över elden, förrän den gått över Hamngatan och där ödelagt ett större 2-vånings boningshus, tillhörligt kakelugnsmakare J. Johansson. Först vid 3-tiden på morgonen kunde man anse den värsta faran överstånden. Om icke vindstilla rått vid tillfället, hade branden fått ännu större omfattning. Enligt uppgifter, som hittills föreligga, skola 17 familjer ha blivit husvilla genom branden. De har fått allt sitt lösöre spolierat. En del av dem torde ha försäkrat för fulla värdet.
Den värsta hemsökelsen sedan 1888.
Den eldsvåda, som natten till söndagen övergått Piteå stad, är den mest omfattande sedan hemsökelsen sommaren 1888. Det eldhärjade området är stadens tätast bebyggda, och till eldens hastiga spridning bidrog att bebyggelsen är av gammalt datum så att inga moderna brandmurar funnos. Brandkårens förnämsta uppgift blev att försöka begränsa elden och hindra den från att få övertaget i det i gatulinjen belägna husen. Trots det mest intensiva arbete med vattenöversköljning och utläggande av brandsegel kunde man icke hindra att elden kastade sig över Hamngatan till ett närbeläget kvarter, där den s. k. Selanderska gården antändes och icke stod att rädda.
Planen att skydda de hotade punkterna i gatulinjerna lyckades i stort sett. I telegrafverkets hus, en tvåvåningars träbyggnad, sprängdes fönsterrutorna av hettan och vindsinredningar antändes upprepade gånger, men faran avvärjdes och huset räddades. En del apparater flyttades ut ur huset, men växelbordet måste lämnas kvar och förblev oskadat. Kl. halv 3 kunde man anse sig vara herre över elden.
Bokhandelns ruiner och Axelssons räddade innertomtsbyggnad.
Eftersläckningen tog 15 timmar i anspråk.
Efttersläckningen pågick under 15 timmar, varefter brandkåren hemförlovades och vakthållning anordnades. Så gott som fullständig vindstilla rådde hela tiden, och eldsläckningen gynnades även av ett kraftigt regn. Tillsammans blevo tio boningshus lagda i aska och dessutom ekonomibyggnader till de eldhärjade fastigheterna. De genom branden husvilla familjerna ha inkvarterats hos olika familjer i staden. Sammanlagda värdet av det brunna uppskattas till 750.000 kr. Alla fastigheter voro enligt vad TT. erfarit försäkrade till fulla värdet. Likaså lösöreegendomen utom i et fall. Polisutredningen angående brandens uppkomst har tagit sin början på söndagskvällen. Anledningen uppges vara vårdslöshet från en person, som besökt ett av uthusen till Axelssonska fastigheten. Andra uppgiva, att en tjänsteflicka tömt het aska på eldfarligt underlag. Intet människoliv har gått förlorat under branden och ingen av brandmanskapet har erhållit allvarliga skador.
J. O. Wallsténs brunna fastighet.
Polisförhöret angående branden avslutas i dag.
Polisutredningen rörande branden i Piteå pågår sedan måndagen och ett stort antal personer ha hörts. Alla vilkas hörande i målet är önskvärt ha dock icke kunnat anträffas. Polisförhörsprotokollet väntas föreligga på tisdag afton varefter magistratsförhör torde äga rum.
Totalvy av brandfältet från Telegrafhuset.
Parti av Storgatan i Piteå. T. v. Telegrafverkets hus - T. h. Ekbergs (Strandbergska-
fastigheten), Axelssons och J. O. Wallsténs brunna bostadshus.
----------------------------------------------------------------------------------------------
SKELLEFTEBLADET ¤ Tisdag den 1 juni 1926.
Kommentarer
Trackback
