Roger Lindqvist

I 10-årsåldern gjorde jag illa mig under en lek. Jag snubblade på det daggvåta gräset och ramlade så olyckligt med huvudet rakt mot en vass kant, på vår farstubro. På fötterna hade jag mina vita älsklings-träskor, det var nog dessa som bidrog till at jag ramlade. Ur mitt sår i pannan, blödde jag rätt kraftigt. Det enda raka var att åka till läkarmottagningen hos doktor Agge Dahl. Som jag minns så inträffade detta efter läkarmottagningens stängning. När vi trädde in i doktor Dahls domäner, blev vi hänvisade in i ett undersökningsrum. Efter en stund så kom Gud fader - d.v.s. Dahl himself. För första uppträdde doktorn utan sin vanligtvis vita rock, han var med andra ord civil. Detta gjorde at han såg mindre skräckinjagande ut. Men detta botade inte mitt blödande sår. Istället sa han några ord till min mamma, och så gick han och hämtade diverse sy-attiraljer, samt en gul duk som han la över mitt ansikte. Jag fick bedövning mitt i såret, och efter en stund när jag slutat att hulka mig, satte doktorn igång med sitt syarbete. När såret var sytt, och jag satte mig upp, var jag världens lyckligaste tioåring. Att gå till doktor Dahl gjorde man inte självmant - åtminstone inte jag. Men var man nu så illa tvungen, så måste man.

 

Det dröjde inte så värst länge, tyvärr, innan jag återigen skulle möta doktorn, den här gången klädd i sin vita rock, och stetoskopet hängande runt halsen. Orsaken till mötet, var att jag ramlat på en isfläck och slagit mig återigen rätt illa i min panna. Samma procedur, upp till läkarmottagningen, undersökningsrum, samt doktorns sytillbehör. När deta var fixat och tråcklat, bestämde jag mig för att vara försiktigt resten av mit liv. Ja, om än jag så skulle bli 122, så skulle pojkvaskern Lindqvist ta det lika lugnt som en 65-årig folkpensionär. Jojo, nästa olycka kom sommaren efteråt. En vass plåt skar in i min vänstra fot, så jag blev tvungen att akut uppsöka Piteå lasarett. Men det enda positiva var att doktor Dahl lyste med sin frånvaro. Nu var ju inte Dahl något monster. Det var  bara att han hade en myndig framtoning som gjorde att många med mig hade en respekt för honom. Agge Dahl var född 1923 och gick ur tiden 2007.

 

Roger Lindqvist