Musikåret 1964-65

Popåret går att fånga i tre begrepp: Beatles, Rolling Stones och svenskt.
Beatles höll sin position med nya skivsuccéer och film. Rolling Stones, också från England, skapade en ny stil för tonårsgrupperna. De svenska popbanden började ta igen intresset från utländska band hos hemmapubliken. Både Beatles och Rolling Stones uppträdde i Sverige, Beatles vid en stor gala på Johanneshovs Isstadion i Stockholm. Men det var sommarlov för skolungdomen och publiktillströmningen var inte överväldigande.
 
 Den 12 augusti 1964 hade "Yeah! Yeah! Yeah! sin premiär.
Filmens originaltitel var, A Hard Day´s Night. Regisserad av
Richard Lester.
 
BEATLES
Många hade väntat att Beatles snabbt skulle glömmas efter den våldsamt uppflammande entusiasmen kring gruppens genombrott. I stället började de skrivande medlemmarna, John Lennon och Paul McCartney, erkännas som 60-talets stora kompositörbegåvningar och Beatles melodier började spelas av orkestrar som aldrig tidigare velat snegla åt tonårsmusiken, t. ex. Boston Pops. Sångerskor som Ella Fitzgerald och Keely Smith sjöng Beatles-låtar till storband. Beatles´skivor fortsatte att gå upp på förstaplatserna på de poplistor som regerar och speglar skivförsäljningen. Den lyckosamma sviten succéer från förut fortsatte med "A Hard Day´s Night", "I Feel Fine", "Rock´n Roll Music" och "Ticket To Ride".
 
Beatles håller fortfarande sina positioner inom popvärlden.
 
I Sverige och världen över blev Beatles-filmen "A Hard Day´s Night" en framgång både hos kritiker och publik. Kritikerna upptäckte förtjusta samma knasiga komiska talang som förut glatt tonårspubliken och de reportrar som råkat ut för Beatles´stilla vanvett. Indirekt fortsatte också Beatles att påverka popvärlden. Beatles öppnade den amerikanska marknaden för engelsk pop, som sen höll sig kvar på listorna i både USA och i världen i övrigt.
 
ROLLING STONES
Rolling Stones lyckades inte slå igenom i USA som Beatles. Det berodde förmodligen på att Rolling Stones´musik gentligen är en kopia av musik som i många år spelats i USA. När Beatles var en nyhet var Rolling Stones bara en blek kopia. Men i Europa och i hemlandet England samlades tonåringars entusiasm runt Rolling Stones, sen Beatles allt mera börjat uppskattas av äldre lyssnare. Mycket av bakgrunden till det låg förmodligen i att Rolling Stones gjorde revolution mot mycket av vad Beatles representerat. Rolling Stones musik byggde på amerikansk rhytm-and-blues, en hårdför stil. Rolling Stones sätt att vara slog också igenom hos popgrupper Europa över; lång hår, slarvig klädsel på estraden, en butter uppsyn som inte rymde några försök att med leenden "ställa sej in" hos lyssnarna.
 
Rolling Stones´repertoar består inte som Beatles´av originalmelodier, utan mest av låtar från amerikanska rhytm-and-blues-artisters skivor. I Sverige slog t. ex. "Tell Me", "Little Red Rooster" och "The Last Time". Då Rolling Stones uppträdde i Sverige våren 1965 råkade de ut för mördande kritik både i tidningar och från en del tidigare beundrare. Bandet bedömdes som slarvigt och musikaliskt inte alls i nivå med Beatles.
 
Den engelska popgruppen Rolling Stones, gjorde sina beundrare besvikna
vid sina uppträden i Sverige våren 1965. Tonåringarna började i stället allt
mer vända sig till engelska band som spelade en mindre utslätad form av
rhtym-and-blues än Rolling Stones; t. ex. Animals, Yardbirds och Downliners
Sect.
 
SVENSKTOPPEN
De svenska skivartisterna som haft svårt att hävda sig mot den breda strömmen av utländska skivor i många år började plötsligt få framgångar igen. Det berodde mycket på Melodiradion, som med ett särskilt röstprogram med svenska skivor varje vecka, "Svensktoppen", lät svenskt få mer uppmärksammat utrymme. I "Svensktoppen" spelas bara melodier med svensk sång. Svenska popgrupper som sjunger engelska - och engelska är förstaspråk för svenska popband - får sin chans till berömmelse genom "Tio i topp", tonåringarnas röstprogram i Melodiradion.
 Tio i topp den 24 januari 1965.
 
 Svensktoppen den 24 januari 1965.
 
I första programmet då "Svensktoppen" togs upp sommaren 1964 spelades en melodi som sen skulle ligga kvar i listan månad efter månad och bryta isen för andra svenska skivor. Det var "Trettifyran" med Per Myrberg, skådespelaren, med en text om ett rivningshus. Melodin var populär för många år sen under namnet "Min idol". Den nya svenska texten i anslutning till den amerikanska var vissångaren Olle Adolphsons. En annan amerikansk melodi, "I Gotta Travel On", låg också länge på listorna i Towa Carsons svenska version, "Jag Måste Ge Mig Av".
 
Senare dök Värmlands-gruppen Sven-Ingvars upp med en melodi av Thore Skogman, "Fröken Fräken", som under några hektiska månader såldes i uppåt 150 000 exemplar. "Fröken Fräken", blev en svensk guldskiva, något mycket sällsynt med de relativt låga skivupplagorna här. För att en skiva ska bli guldskiva i Sverige fordras att den sålts i över 100 000 exemplar. I USA är gränsen en miljon. "Fröken Fräken" blev dessutom den första skiva som fick tidingen Expressens guldskiva. Tidningen bestämde sig för att i fortsättningen dela ut guldskivorna för att kontrollen skulle bli bättre än den tidigare varit i guldskivesammanhang.
 
 
Välkända Family Four.
 
 
Per Myrberg sångare och skådespelare.
 
Sven-Ingvars är en unik framgångsrik svensk grupp, som före "Fröken Fräken" haft en lång rad succéer. Strax efter "Fröken Fräken" kom den tillbaka på listorna igen. Då blev en omstuvning av "I Vår Ungdoms Fagraste Vår" med bandet populär, senare också en melodi skriven av en 20-årig poporganist Rune Wallebom, "Börja Om Från Början". Andra svenska melodier som var populära var Hotenanny Singers "Gabrielle" (en rysk melodi i folkton som tagits om hand på svenska av Västerviks-gruppen) och "Nicolina", ett skillingtryck som sjöngs av Anna Öst, 55-årig mamma till medlemmarna i Family Four, en ny svensk folksångargrupp som snabbt blev populär, inte minst genom skivan tillsammans med mamman.
 
En orkester från Mariestad, Magnus kvintett, förvånade popvärlden genom att få en framgång med "Monica", en sentimental ballad, en folkgrupp som kallades Jailbirds Singers vann hjärtan med gamla "Där Björkarna Susa", Sten & Stanley, ett Värmlandsband, slog med "Grindslanten". På vårkanten kom Östen Warnerbring, en sångare som länge kämpat för framgång, med sin första succé, "En Röd Blomma Till En Blond Flicka".
 
Medlemmarna i Sven-Ingvars kvintett får varsin guldplatta av Expressens chefredaktör,
Per Wrigstad. På bilden t.h. ses Östen "Med Rösten" Warnerbring.
 
Sten & Stanley från Värmland, fick en succé med "Grindslanten".
 
 Magnus Kvintett från Mariestad, fick en listplacering med den egna låten,
"Monica".
 
VISSÅNGARE
Popåret betydde också ett genombrott på bred front för vissångare av olika typ. Den Hollands-födde Cornelis Vreeswijk blev galjonsfigur för den nya vågen, med fräcka och direkta visor som han framförde själv. Andra sångare som med stor lycka ägnade sig åt visor var Fred Åkerström och Carl-Anton. Cornelis Vreeswijk fick ironiskt nog sitt publika genombrott med en text som han hade översatt från den amerikanske komikern Allan Sherman och en melodi från en gammal opera. Melodin kallades "Brev Från Kolonien".
 
 
 
KONFLIKTER
Det höll på att gå på tok för de svenska artisterna efter årsskiftet, då "Svensktoppen" måste läggas ner på grund av en av de konflikter som ofta drabbar skivvärlden. Den här gången var det kompositörernas organisation STIM och skivbolagen som inte kunde komma överens. Konflikten löstes dock ganska snart. En annan konflikt där radion var inblandad fick sin upplösning inför domstol efter fyra års väntan. Skivbolagen fick då av domstol igenom ett krav på ersättning från radion med drygt två miljoner om året för Melodiradiospelningen.
 
"TIO I TOPP"
De "engelska" svenska banden slogs ofta med de utländska i "Tio i topp", där de svenska förr kunde vara glada om de hade en chans i månaden att komma i närheten av de tio stora. De två Göteborgs-banden Streaplers och Spotnicks dök upp där, Streaplers med två låtar med några månaders mellanrun, "Mule Skinner Blues" och "Rockin Robin". Ett annat Göteborgs-band som gjort inspelningar på eget skivmärke var Tages. De hade tur flera gånger, först med "Sleep Little Girl", en hemlagad låt, sen  med "bl a "I Should Be Glad". Malmöbandet Namelosers dök upp med "New Orleans", men försvann sen i tystnaden.
 
Tages, "Sleep Little Girl".
 
 I september 1964 placerade sig Streaplers på Tio i topp-listan med "Mule Skinner Blues".
 
På vårsidan kom den stora sensationen, Stockholms-gruppen Hep Stars. Det var en orgel-gitarr-grupp av vanligt snitt som plötsligt hade tre melodier med i "Tio i topp". Där slog de ut en rad av världens mest kända popband och gjorde en unik prestation med "Cadillac", "Tribute To Buddy Holly" och "Farmer John". Hep Stars hade gjort sina skivor för ett litet märke de också, Olga, ägt av musikförläggaren Åke Gerhard, bekant också som kompositör och textförfattare.
 
Unikt på ett annat sätt var historien om "I Love You Because", på listorna med amerikanske västernsångaren Jim Reeves. Denne dog i en flygolycka, 41 år gammal, och hans ballad kom igen efter hans tragiska livsslut, tillsammans med flera av hans andra nummer. Då "I Love You Because" varit populär i många månader gjorde Gunnar Wiklund en svensk version, "Mest Av Allt", som ingen trodde skulle lyckas, då originalet redan var så inkört. Men "Mest Av Allt" blev en ny långkörare i radio, ofta önskad i de program som brukar förbereda stora skivupplagor, "Besökstid" och "Bilradion".
 
Listorna under året visade upp många artistnamn, som lyckats med en enstaka inspelning. Det var 16-åringen Millie med "My Boy Lollipop", engelskan Alma Cogan med en nyinsjungning av "Tennesse Waltz", och Louis Armstrong med "Hello Dolly"; den 64-årige trumpetaren och jazzveteranen gjorde ledmelodin ur en ny Brodway-musical till en världssuccé och blev ett hetare nöjesnamn än han varit på många år. Engelska Manfred Mann kom med "Do Wah Diddy Diddy" i en charmig knasstil, amerikanske västernsångaren Roy Orbinsons "Oh Pretty Woman" var populär. Engelske sångaren Georgie Fame slog ett hål i muren av popband med idel gitarrer med jazzmelodin "Yeah Yeah". Många hoppades att den skulle orsaka en ny våg men så blev det inte... En ny amertikansk västernartist i modern stil var Roger Miller, kompositör och sångare. Han fick sin första svenska succé med "King Of The Road".
 
T.v. orgel-gitarr-gruppen Hep Stars från Stockholm och t.h. Göteborgsbandet Tages
som haft stora framgångar under den gångna säsongen.
 
Gunnar Wiklund sjunger och spelar "Mest Av Allt".
 
----------ROGER LINDQVIST---------------------------------------------
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0