Roger Lindqvist

Sommaren 2013 ska gå till historien som en skrap-å-målarsommar. Daniel och jag hjälptes åt att fräscha upp vårt gamla hus en aning. Fortsättning följer sommaren 2014. Medan Danne fick ta de mer besvärliga målarpositionerna, tog hans farsa de lite lättare. Detta p g a att jag brukar få en sån värk i rygg, ben och höft. Men jag gjorde det jag förmådde. Tur att det fanns en skön hängmatta på tomten. Där mådde jag som en prins mellan varven.

 

En morgon vaknade jag med en förfärlig klåda på mina armar. Vid närmare påseende, så hade det blossat upp små röda kliande utslag. Vid ytterligare beskådande fanns en röd strimma över min mage, likt ett bälte. Tanken slog mig ganska genast, att jag fått bältros, något som min pappa också fick, och som jag vet var oerhört plågsamt. Men så började jag fundera. Jag hade skrapat bort rätt så mycket färg som "landat" på mina händer och armar. Efter några dagar så började utslagen försvinna. Jag drog en lättnandes suck. Jag drog 22 stycken suckar på samma gång, om sanningen skall fram. Jag minns ju hur min far hade känningar i flera år efter utbrottet, det ville jag verkligen inte ha. Man lär sig ju så länge man lever. Som sagt!