Gunnar Wiklund jubilerar

 
Nej, Gunnar Wiklund fick inte sluta sjunga, som han hade bestämt sig för
i somras. Publiken ville ha honom kvar. Nu avslutar han en lång konsertturné,
en ny turné eller kanske krogshow kan det bli nästa år.
Foto: Bengt Adin.
 
I dag är det precis på dagen 20 år sen Gunnar Wiklund slog igenom som sångare vid ett folkparksforum i Västerås. Det hade han tänkt fira - med en avskedskonsert. Sen skulle artisten Gunnar Wiklund bli uppfinnare Gunnar Wiklund på heltid hemma i Lysekil. Men det gick inte som han trodde.
 
Aftonbladet skrev i somras - helt korrekt - om Gunnar Wiklunds beslut.
    - Nu lägger jag av för gott. Jag har varit länge i den här branschen, det är bättre att bestämma en sån här sak själv än att andra kanske kommer och säger att det börjar bli dags.
Det gick inte alls som Gunnar Wiklund tänkt sig. Hans uttalande möttes av en proteststorm från beundrare, grammofonbolag, TV och andra.
    - Varför ska du lägga av nu, när du äntligen kommit tillbaka och är fräschare än någonsin, fick Gunnar höra.
    - Sådana uttalanden fick mej att tänka om.
Kort sagt: det gravöl som skulle ha hållits på Storan i Norrköping i kväll blir i stället ett jubileumsframträdande på Lorry i Stockholm. Samtidigt en avslutning på 13 månaders intensivt turnerande för Gunnar Wiklund med kompgruppen Aramias.
 
Det var "Dubbel-Nisse" Nilsson på Lorry som för 20 år sedan fick Gunnar Wiklund att ställa upp i Västerås. Då sjöng Gunnar Wiklund "Nu tändas åter ljusen i vår lilla stad" och nästa dag berättade tidningarna att en ny sångstjärna var född. Så kopplingen Dubbel-Nisse-Lorry-Gunnar Wiklund är på något sätt självskriven.
 
JOBBAT I 28 ÅR
Men egentligen har Gunnar Wiklund varit med längre än så. I 28 år noga räknat. I början jobbade han som gitarrist och sångare i olika band hemma i Norrbotten. Han gjorde sin första platta i mars 1953. Italienska "That´s Amore" på svenska bl a.
    - Eller på norrländska, minns Gunnar med en rysning. Den såldes nog inte i så många exemplar.
    - Men visst var det spännande att ha sjungit in samma låt som Staffan Broms och Dean Martin...
    - Sen skulle Simon Brehm lära mig svenska, då blev ju det hela alldeles snett. Jag förstår inte hur någon orkade lyssna på mej på den tiden.
Ni vet i alla fall hur det gick. Gunnar Wiklund blev en av våra populäraste sångare.
 
-------------------------------------------------------------------------------
AFTONBLADET ¤ Torsdagen den 15 november 1979.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0