Roger Lindqvist

Det skulle dröja nära på en hel mansålder innan pappas "förlorade" dotter återförenades i vår familj. Men våren 1991 tog jag itu med ett dektektivarbete, som så småningom ledde fram till ett efterlängtat möte. En vårdag ringde jag för första gången på hos min okända syster Vanja. Och vid första ögonkastet, upptäckte jag att hon var min pappas dotter. Det kunde man inte ta miste på. I juli 1991 sammanstrålade vi alla hemma hos oss i Hortlax. Det blev ett hjärtligt och tårfyllt möte. Och jag kommer nog aldrig någonsin att glömma så länge jag lever.