Roger Lindqvist

Historia ligger mig varmt om hjärtat. Och har så länge jag minns varit ett stort intresse. Redan i 11-12-årsåldern skrev jag ner mina funderingar, om det som just då sysselsatte mina tankar. "Hitler och hans soldater", är en rubrik som jag använde till en historia, som jag hittade häromsistens i en kartong uppe på vinden. Den skrevs antagligen 1968-69. Film, musik och historia var tre för mig viktiga ämnen den här tiden. Och är så fortfarande. Det visades sk "Skol-TV" när jag gick i skolan. I bland när jag var sjuk och satt hemma, knäppte jag på TV:n för att se om det fanns några intressanta saker. På förmiddgarna vid 9-10-tiden sändes programmen. Och jag satt i andäktig tystnad och tog in. Det handlade rätt mycket om 1:a och 2:a världskrigen. Men även om filmkunskap, i bland presenterade av Leif Furhammar, filmvetare, filmkritiker och författare. I bland sågs Manne Stenbeck i rutan, dåvarande programdirektör på TV1 samt fil. lic. i litteraturhistoria. Stenbeck gick bort 1979 drygt 40 år gammal. Furhammar lever än i dag.

 

I skolan fick jag nog aldrig visa vad jag egentligen hade för slags kapacitet. Det fanns mycket därinne som jag så gärna ville, men det fanns andra som såg mig över huvudet. Och som propsade på att vara bäst. Det enda raka var att i bland göra sig osynlig. Det blev mindre tjafs på det sättet. Det fanns nån som blev lärarens gunstling. Det fick jag själv aldrig erfara. Men jag är definitivt inte bitter för det. Sån´t är livet!