Att tänka själv!
I dessa tider då de mest olika av åsikter flyger runt i vårt svenska samhälle, och där man nära på uppmanas att tycka som alla andra; så förvandlas jag till en slags trotsig uppnosig 3-åring. "Vi tycker olika", "Rör inte min kompis" m.m. är ord som i och för sig låter vettigt, men som för tankarna till de gamla öststatsländerna, där alla skulle tycka lika. "Rör-inte-min-kompis-knappen" satt på var mans kavajuppslag, t.o.m. på Olof Palmes kavaj. Inget fel i det, men det känns som om nån medvetet försöker hjärntvätta landets innevånare vilket jag bara mår illa av.
Massmedia har en stor del i den här kakan. Det är dem som styr hur vi vanliga små gräsrötter skall tänka och agera. Jag fullständigt avskyr varje form av avsiktlig manipulation, och av detta har vi på senare år fått en hel del bevis på. "Aftonbladet säger så", "Expressen säger si", "Dagens Nyheter säger det". Usch. Tänker man på det senaste som hänt inom det politiska livet, så blir jag väldigt upprörd. Snacka om manipulation, "Rösta på S så får Du Miljöpartiets politik på köpet!" Jo, jag betackar mig - grundligt. Inte konstigt att det gror ett politikerförakt här i landet. Ett exempel:
- Goddag, vad får det lov att vara?
- Jo, jag har bestämt mig för att köpa den där senaste Volvon...
På den utlovade leveransdagen, när kunden kommer glad i hågen för att hämta sin nya bil, står en gammal rostig VAZ i bilhallen.
- Hmm, min Volvo skulle jag hämta i dag...
- Tyvärr så har det blivit ändringar. Det blir den här VAZ-bilen av årsmodell -77 som ni ska ha.
- Men, men...jag har ju betalat för en Volvo...inte en VAZ...
- Jag har fått stränga order att nån Volvo blir det INTE!
- Jamen...jag...skulle...
- Seså, ta nu eran VAZ och åk ut härifrån, den läcker ju sååååå mycket olja på vårt nya golv. ADJÖ!
Snacka om att tappa hakan. Det gjorde jag också när det stod klart att min S-röst var totalt bortkastad. Jag röstade på "mitt" parti - men fick någon annans.
Nu funderar jag starkt om jag ska bli en soffliggare i framtiden. Det får väl gå åt helsefyr utan mig.
-------------------------------------------------------------------
Roger Lindqvist.
Kommentarer
Trackback