Barndomens dofter

Jag förundrades över den blå skyn, det vajande gröna gräset och det glittrande vattnet.   
 
¤ Louis Armstrong sjöng en gång om en "Underbar värld". Och visst är vår värld underbart vacker, men mitt i allt det fina finns en alltid närvarande ondska. Den där ondskan inte bara förstör, den även förintar sina offer i små molekyler genom sitt svarta oförsonliga hat. Jag är rädd för ondskan, och för allt vad den kan åstadkomma. Världen må vara en idyll i många avseenden, men den kommer aldrig att bli det till 100 procent så länge de svarta orosmolnen sveper fram över våra huvuden.
 
¤ I dag stod jag med min kamera vid sonens lantgård i Hortlax. Och jag kunde inte låta bli att förundras över den blå skyn, det vajande gröna gräset och det glittrande vattnet. I bakgrunden hördes ljudet av råmande kossor, samtidigt som en välbekant doft av barndom smög sig över mig. Barndomens egen doft fyllde mitt bröst med en sådan ödmjukhet och trygghet, att jag nästan blev däckad. I den stunden lyste all världens ondska, starka krafter och orättvisor med sin frånvaro. Tänk om det alltid fick vara så, för oss alla.
 
I den stunden lyste all världens ondska och förfall med sin frånvaro.     
 
---------------------------------------------------------------------------
Roger Lindqvist.   
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0