Roger Lindqvist

Vid min farfar Amandus skrivbord och en gammal - numera modern hylla av stringmodell - sitter en Lindqvistare från Hortlax, uppfylld av livet och dess många tankar runt där omkring. Redan som barn drömde jag om en tillvaro där böckerna tog den största platsen. Tyvärr så är det inte praktiskt möjligt när man bor i en lägenhet. Det finns alltför mycket "hamster" i mig, som jag i dag försöker att dämpa en aning. Men ändå så kan jag inte låta bli att med ett barns glädje, komma hem med de där sakerna som jag brinner för. Det har blivit många böcker, skivor, kuriosa samt mycket mer som ryms i en äkta samlar-hamsters liv och leverne. I min egen hårddisk (hjärnan) samlas hela tiden intryck av allt som rör sig i min närhet som i det mer globala.

 

Trummorna har jag av praktiska skäl fått ställa in hemma hos sonen Daniel. För vi skulle nog inte bli värst långlivade jag och hustrun, om jag återigen började trumma på som jag gjorde när vi bodde i hus. Från 15-årsålder spelade jag regelbundet varje dag. När det var som allra mest, kunde jag sitta i timmar. Det var alltid nån trumläxa som jag var tvungen att öva in, innan nästa trumlektion. Men oj så kul det var! Jag t.o.m. somnade till musik nästan varje kväll.