Roger Lindqvist

Det fanns en tid i mitt liv när jag som svensk var stolt över att lilla Sveriges röst hördes ut över hela vida världen, och nästan mer därtill. Eftersom jag är uppväxt under 1960-talet och en bit in på 70-talet är det Olof Palmes heroiska insatser för det fria ordet, och kampen mot facism och orättvisor och alla människors lika rätt, som finns bäst bevarat i mitt minne. Jag har också goda minnen av Tage Erlander. Min pappa var en inbiten socialdemokrat, något som jag också blev. Landet Sverige med sina många beundrare, landet som hade gjort det närmast helt omöjliga att skapa ett slags människovänligt paradis för sin befolkning. Detta mitt i rapporter från när och fjärran om andra länders totala sociala misslyckanden att ge sitt folk ett drägligt liv. Där dom kom till korta, där lyckades Sverige. Med råge!

 

Det fria ordet var en viktig del av det hela alltet. Alla uppmuntrades att vara öppna, och fanns det problem skulle det stötas och blötas i sann demokratisk anda. Sverige propagerade för att det samhälleliga debattklimatet skulle ha högt till tak. Så högt att alla andra nära på fick nackspärr när dom försökte hänga med. Vi hade öppna samtal om sex och visade allt både på TV och den vita bioduken. För att inte tala om alla de sk herrtidningar, som fullkomligt exploderade av nakna damer på varma sandstränder. Andra länder fick nära på akut hjärtförlamning, men icke Sverige och svenskarna. I Sverige inympades vi alla med att det fanns inget att skämmas för.

 

Detta som jag just beskrivit är mina minnen från min uppväxt. Inte undra på att man blir både stum och fundersam när man i dag året 2014 låter blicken svepa ut över "the old Svedala". Jag och många med mig känner inte igen sig. Vad har då hänt? Ja, inte vet jag. Men det jag vet är att det förr så otroligt öppna landet i norr blivit ett land med förbud. För att konkretisera detta: Talförbud! I dag är vi ca 9 miljoner män, kvinnor och barn som har en bred gaffatejp fastklistad över våra munnar. Åtminstone en stor del i alla fall. Och om inte gaffatejpen snart avlägsnas, finns risk för kvävning.

 

Vi är i dag ett folk med hårda restriktioner. Och läser man hur massmedia i Finland, Norge och Danmark ser på sin storebror Sverige, så får man sig en ordentlig tankeställare. Nåt har alltså hänt. Nåt väldigt allvarligt. Gamla Sverige har på äldre dagar infört censur. När censuren en gång satts i bruk, så finns ingen återvändo. Jag bävar inför det som komma skall.

 

Roger Lindqvist.