Hur Långnäs slog Hortlax /1945
STORFORS AIK 1939/40.
Med reserver för Gustav Dahlberg, Melker Lindgren, Nils Bergman och Ragnar Lundkvist lyckades det Långnäs att i söndags på sin egen bana vinna över Hortlax SK med siffrorna 2-1, sedan det stått "om ett" i halvtid.
Omkring ett hundratal mer eller mindre huttrande åskådare hade placerat sig omkring den allt annat än torra arenan, när domaren Tedde Grahn blåste till spel. Om själva spelet är inte så mycket att orda. För att få något ordnat spel var planen alltför lös. Bollen blev hal och svårhanterlig och blev inte bättre av de täta besöken i de vattenfyllda dikena. Hortlax började aggressivt och fick också det första målet efter en kalabalik framför Långnäsburen. Under halvtiden hade lagen var sin boll i trävirket, innan Felix Dahlberg i långnäskedjan kunde peta in bollen till rätta bakom Hortlaxkeepern.
Under andra halvleken kom långnäslaget stundtals bra igång och man började hitta varandra med småpassningar, men de många tillfällena förvaltades dåligt av kedjemännen. I mitten på halvleken fick Elof Jonsson en boll att rusa på och sprang lätt ifrån uppvaktningen och 2-1 var ett faktum. Under periodens slutskede pressade Hortlax stundtals rätt hårt men någon utdelning ville det inte bli på långbollarna, som redan nu "dödssäkre" Arnold Wiklund för det mesta hand om.
Överlag verkade det som om man förbisett att träna kondition och det var praktiskt taget endast Yngve Lidfeldt i Hortlaxlaget som stoppade matchen ut. I hemmalaget var Arnold Wiklund den fasta punkten i försvaret och Elof Jonsson som vanligt den farligaste forwarden. Nu fick han emellertid allt för lite hjälp av sina kamrater i kedjan med påföljd att han mattade av i slutet. Av reserverna gjorde Bore Lundström bra ifrån sig och visade takter som lova gott för framtiden. Rolf Bergman på högeryttern gjorde ingen människa glad och verkade att mera tänka på värdigheten äm att spela bollen ifrån sig i tid.
Hortlaxgänget spelade alltför öppet; med en effektivare motståndskedja mot sig hade det säkert blivit flera mål. I kedjan försökte sig Sven Lindkvist - medan orken räckte - på sologenombrott, som i regel strandade. Kedjan saknade en snabb partner till Lidfeldt, som särskilt på slutet spelade övertygande. Tedde Grahn som 23:e man på plan gjorde inga misstag i den för övrigt lättdömda matchen.
--------------------------------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Tisdagen den 8 maj 1945.
Fr v tre av de sex bröderna Lindkvist från Hortlax. Gunnar, Sven
och Artur. Gunnar var en tid lagledare men även målvakt. Sven och
Artur spelade i SAIK:s kedja. Äldste brodern Ingvar, spelade också.
- HORTLAX-KAPTENEN ÄR OPTIMISTISK
SVEN ERIKSSON KOMMER ÖVER FRÅN
MUNKSUND -
Hortlax var i farten i söndags och skötte sig fint borta i Långnäs, där det bara blev 1-2 förlust. Det visar att hortlaxpojkarna går in för säsongen med största allvar. Det intrycket får man också vid ett samtal med centerbacken och lagkaptenen Rudolf Nordsvahn som gång på gång understryker att han ser på sommaren 1945 med tillförsikt.
- Nyförvärv? Ja, Munksunds och längre tillbaka i tiden Storfors´ Sven Eriksson ställer sina kunskaper till vårt förfogande och vidare har förre storforscentern Gustav Ceder uttryckt en önskan om att få vara med.
- Laget? Just nu matchar vi med denna slagordning: Sven Nordlund, Erik Lundström, Birger Lundman, Erik Nordsvahn, Gottfrid Lundström, Mats Johansson, Sven Lindkvist, Uno Eriksson, Roland Sandlund, Yngve Lidfeldt.
- Framtidsplaner? Planfrågan har diskuterats men längre än till kannstöperier har det inte kommit ännu. Utsikterna inför seriestarten anser jag ganska ljusa. Vi ligger ju femma i Piteåserien efter höstomgången och den platsen ämnar vi hålla. Vidare kan jag tala om att intresserade Erik Sandberg tagit hand om lagledarsysslan, slutar Nordsvahn.
----------------------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Onsdagen den 9 maj 1945
Kommentarer
Trackback
