Möte med trumläraren
I dag när jag och hustrun besökte Coop i Piteå, mötte jag min gamle slagverkslärare. Jag klappade honom på axeln och sa, "Hej, Curt! Känner du igen mig, det är Roger!" Han tittade på mig och sa: "Trumslagaren?" "Jovisst" sa jag. "Jag brukar läsa det du skriver", sa han. "Jag har många fina minnen från de där åren, när jag var med i musikskolan", sa jag, innan vi tog varandra i hand och skildes åt.
Jag påminde honom också om, att han faktiskt var den som introducerade mig på allvar in i trummornas förlovade värld. Kul att se honom.
2005 berättade jag i Piteå-Tidningen om bl a när jag började
spela trummor i både Blåsorkestern och Piteå Havsband.
Som 14-åring satt jag som trummis i kommunala musikskolans
storband, Piteå Havsband. Bakom mig ses två av mina kompisar,
t.v. Svante Myhr och Bosse Strandberg som båda spelade trumpet.
Svante finns tyvärr inte kvar i livet. Bosse spelar i dag med i
Norrbotten Big Band. Två otroligt duktiga musikanter. Och jag tror
att även Svante hade kunnat uträtta storverk om han fått leva.
Våren 1971 spelade vi in den här LP:n lagom till Piteås 350-årsjubileum.
"There Is A Kind of Hush" framförd av Hortlax högstadiekör, under ledning av
Sten Westling, som faktiskt lirat med Sveriges Jazzband med Gösta Linder-
holm. Kompet sköttes av Arne Lundmark, gitarr, Erling Lundqvist, bas, Roger
Lindqvist, trummor, Georges Goudin, piano och Jörgen Nordsvahn på bongos.
Dåvarande kronprinsen Carl-Gustaf fick plattan i gåva när han gästade Piteå
under sommaren 1971.
Kommentarer
Trackback
