Roger Lindqvist

1994 gick Sverige och svenskarna till val gällande EU. Allt skulle ju bli sååååååå bra. En av dem som lovordade EU var Ingvar Carlsson, samma gjorde Carl Bildt. Fri rörlighet, billigare mat, samt att alla medlemsländer skulle vara till hjälp vid vissa krissituationer, i händelse av krig osv. Jag var en av dem som röstade Nej. I dag 2015 sitter vi med facit. Bilden ovan får väl symbolisera det EU inte kalylerade med. Massinvasion av flyktingar som sprängde alla gränser...gränser och gränser...det fanns väl inga gränser.

 

Hur godhjärtade vi än må vara, hur många flyktingar vi än vill hjälpa, så finns det ändå en gräns. Nu är gränsen nådd. Och ändå finns det personer som propsar på att vi skall låta fler människor komma in i landet. Sunda förnuftet säger mig att när det är fullt - då är det fullt. Det låter väldigt bra i teorin att tala i termer som "fri rörlighet", men nu har det ju visat sig att det inte är praktiskt möjligt. Det finns stora risker att släppa in tvivelaktiga personer med tvivelaktiga syften. Är det nån som inte håller med, så kan ju vederbörande tänka tillbaks på det som hände i Paris för några veckor sedan. Vi svenskar är så blåögda och naiva. Vi har levt med våra huvuden nerstoppade i sanden alltför länge. Nu är det dags att börja betrakta världen som den ser ut i verkligheten. Den är vacker men den är farlig. Så pass farlig att det kan vara skillnad på liv och död, om du sitter på en till synes fridfull restaurang och dricker en öl. Eller avnjuter en grym konsert i en lokal. Döden har kommit oss allt närmare. Tyvärr så är det somliga som inte tar detta på fullt allvar. Och det är just detta som skrämmer mig.

 

Roger Lindqvist.