En stund av Lycka
Den somriga aftonen är ljummen. Och jag mår som en prins i min solstol hemma hos sonen Andreas på hans väl tilltagna altan. Norah, Ellen och Meja kommer muntert springande, med glada tillrop, på småflickors vis. På den närliggande ängen sparkar Norahs lillebror Malte fotboll, med grannens son Nils. I köket lagar sonen mat medan jag och Elisabeth gäller upp varsin kopp nybryggt kaffe.
Barnbarnet Malte tar på sig sina stövlar, han skall ut och "klippa gräset", som han säger. Att pappa är en god förebild i både det ena och det andra, märks på Maltes förehavanden. Nära på allt skall göras på pappas vis, resonerar den snart 3-årige lintotten John Malte Lindqvist. Jag ger honom en kram och viskar i hans öra att "farfar älskar dig". Jag tycks se ett leende som sakta spricker upp i hans ansikte. Det är i såna här lyckosamma stunder som jag lever i nuet, till ett tusen två procent. I vanliga fall finns mina tankar långt tillbaka i en annan sorts tid, men just här och nu, är jag "förlorad" i en sorts lyckobubbla.
I bland kan det bli smärre ord komplikationer; när barnbarnet Malte meddelar sig om något, det händer att farfar inte förstår. Eftersom Malte pratar på sitt "Malte-språk" kan mina öron på så sätt icke ta emot allt det som sägs. Men jag nickar artigt och säger några jodå och jaså. Tur är ju då att han artigt nickar tillbaka. Jo, han är en go´ kille, den där Malte. Samma med Norah som går under namnet prinsessan.
Roger Lindqvist.
Kommentarer
Trackback
