Hur mycket vet man om världen när man är 17?
Sångerskan Zara Larsson, en tjej som tycks veta det mesta.
Jag kan endast relatera till mig själv; hur gick mina tankar i 17-årsåldern? Vad visste jag om det som fanns runt omkring? Hade jag ens skaffat mig nån egen livserfarenhet, som ens var värt namnet? Vad hade jag att relatera till?
Zara Larsson, är en person som för närvarande är på de flestas läppar. Hon är helt okej som sångerska, men det andra, det övriga, det borde hon kanske lägga på is ett litet tag till. Tills hon har skaffat sig mer pondus och erfarenhet av det liv som ligger framför henne.
Hur hade det sett ut om jag första dagen på mitt första jobb, kommit in genom entrén och börjat dona och ställa? Hur hade jag blivit emottagen? Om jag hade "lärt" de sedan 30 år anställda fabröderna vart skåpet skulle stå. Då hade minsann Roger L. inte blivit sååååå långvarig på jobbet är jag rädd.
Feministspråket hon använder är både grovt och missvisande. Bland de redan Zara-frälsta så faller dem hängivet på knä så fort flickan Larsson hostar till. Jag hade eventuellt kunnat ta emot hennes budskap, om hon kunnat relatera till barnafödande, relationer, ja allt det som finns i livet runt omkring oss. Men nu har hon inte så där värst mycket på sina 17-åriga fötter.
Om det här vore en slags smart PR-grej, med grova påhopp osv så skulle jag kanske förstå, bara kanske. Men om det är så här hon verkligen är funtad och tänker, då blir jag bestört.
Zara Larsson, packa din resväska och flytta upp till Mellanboda i ca ett eller två år. Umgås med vettiga jordnära män och kvinnor som verkligen har levt. Åk till ICA-butiken i Hortlax och veckohandla. Åk sedan hem till ditt Mellanboda och mjölka kossorna, samt arbeta hårt på bondgården så du får lite skit under dina perfekta naglar. Stig upp klockan 5 varje morron, koka ditt kaffe läs Piteå-Tidningen och var som en människa.
Samtidigt ingår det i din uppgift att ta hand om tre snoriga ungar, varav den ena är i långt framskriden trotsålder. Ut på ängarna för att slå det hö som dina kossor behöver i sina bås. Vikariera i ett lokalt dansband, och sjung: Leende Guldbruna Ögon, de helger då du och dina orkesterkamrater uppträder på ett bortglömt Folkets Hus ute på bonnvischan.
Gör sen ett tappert försök, att till alla de män du möter, i trakterna omkring Mellanboda, Hortlax, Hemmingsmark, Böle, Svensbyn, Roknäs och ända bort till Norrfjärden säga detta om och om igen: - Jag hoppas alla män dör en plågsam död!
Jag är rätt så säker på att du får en reaktion - men inte den du väntar.
Lycka till!
ROGER LINDQVIST / Foto: SVT
Kommentarer
Trackback
