Emigration och finska flyktingar
I varje familj och i varje släkt fanns någon eller några
som valde att lämna Sverige för Amerika. I mitt fall så
reste två syskon till min farmor. Damen i vit hatt och den
hatt försedde mannen, var båda syskon till min farmor.
Det pågår en aldrig sinande ström av flyktingar som väl alla här i landet märkt av. Vissa är helt positiva, medan andra har synpunkter. Det finns på facebook, personer som valt att titta tillbaka i backspegeln och hittat likheter med andra massinvandringar och utflyttningar i historien. Man jämför exempelvis de finska flyktingarna som kom till Sverige under senare delen av 40-talet med det som råder nu i dag, året 2015. Man har även lyft fram emigrationen till Nordamerika, då sammanlagt 1,5 miljoner lämnade Sverige för att söka sig en bättre framtid i det "förlovade landet". Detta har fått mig att reagera.
Det finns en stor väsentlig skillnad både gällande emigranter som åkte, så även de finländare som sökte skydd här i Sverige på 40-talet. Det fanns inga finländska terrorister som predikade våld och vedergällning, det fanns eller inga emigranter som åkte "over there" för att ägna sig åt skadliggörande verksamhet i USA.
De som kom från det krigsdrabbade Finland, var en skara av krigströtta, ödmjuka men ack så kuvade bröder och systrar. Finland hade ju en gång i historien varit en del av Sverige, på grund av detta fanns en naturlig och självklar form av gemenskap. Nu vill jag absolut inte påstå att alla som kommer till vårt land är terrorister. Jag ömmar för de små barnen, som tyvärr sett alldeles för mycket av krigets ondska i sina hemländer.
Finska flyktingar i Böle utanför Piteå 1944.
Det är samtidigt på sin plats att förtydliga vissa saker, i den debatt som för närvarande råder om detta brännheta ämne. Det finns faktiskt stora skillnader i det som hände då och i det som händer i dag 2015. Somliga kommer med all säkerhet att skrika sig hesa när de läser detta. Men jag vill gärna ge er det rådet att i så fall - för dem som inte håller med - att ta fram era historieböcker ur bokhyllan och läsa och begrunda. Där finns svaren på det som hänt, svart på vitt.
ROGER LINDQVIST.
Kommentarer
Trackback
