Roger Lindqvist

Vi pratar om flyktingströmmen. Vi drömmer om flyktingströmmen. Vi andas flyktingströmmen. Vi "äter"flyktingströmmen. Vi lyssnar på flyktingströmmen. Vi läser om flyktingströmmen. Vi debatterar om flyktingströmmen. Vi tänker på flyktingströmmen. Vi bråkar om flyktingströmmen. Vi delas i olika läger angående flyktingströmmen. Det är upplopp pga flyktingströmmen.

 

Ja, hela vårt vakna liv handlar om flyktingar om och om igen. På gott och ont. Ett tydligt bevis på att hela samhället genomsyras av flyktingströmmen är att även jag skriver mycket om ämnet på min blogg. I bland är jag trött. I bland vill jag börja leva igen. Det kanske låter grymt, för alltid finns det nån som missuppfattar det man framför. Grym är jag definitivt inte! Men åsikter har jag. Man måste därför lära sig att skilja på åsikter kontra rasism. Man förenklar debatten till 100 procent då man väger ord. Man tappar bort den röda tråden. Jag har hellre åsikter än sitter och sväljer all smörja som tidningarna trycker i stora svarta rubriker.

 

På Rinkebytorg står unga invandrarkillar och kastar glåpord åt kristna. Tänk om jag skulle ställa mig härhemma på Rådhustorget och kasta smörja på Islam? Vilket liv detta skulle bli - åtminstone på Piteå-Tidningens insändarsida. Så visst är det skillnader. Man talar i termer om Islamofobi. Vad är detta då? Islam är ju en åsikt som alla andra. Varför får man inte ifrågasätta det? Och skulle nu nån mot förmodan våga sig på konststycket att öppet kritisera, så stängs truten brutalt av nån krönikör på Aftonbladet eller Expressen, eller varför inte av nån på våra lokaltidningar, som troget följer efter. Inte då konstigt att folk inte längre törs yppa ett enda ord. Vi är och förblir därför det TYSTA FOLKET! Överheten skriver reglerna - vi måste följa dem.

 

Unga tjejer kastar glåpord på vita medelålders män. Somliga tycker att vi borde halshuggas, utrotas. Vi har en "vidrig" kvinnosyn. Jag har inte än hört en enda medelsvensson mörda sin egen dotter pga att hon umgås med fel personer. Kanske att dessa förståsigpåare till radikala feminister borde läsa på lite bättre vad som händer därute. När man tar i den här frågan tystnar de flesta. Jag vill så gärna veta varför? Har jag trampat på ett par mycket ömma fötter?

 

Roger Lindqvist.