Min fina pappa...
Min pappa, sommaren 1965.
Samma pappa, våren 1977.
Jag och barnbarnet Malte som min pappa aldrig hann träffa.
Men i Maltes inre finns ändå spår efter hans pappas farfar.
Visst är det fantastiskt? Generna kan inte ljuga. Allt binder
oss samman.
Kommentarer
Trackback
