Partiska journalister
Natten mot den 15 september 2015 gick ett larm om en brand på ett asylboende i Boden. Nordnytt skickade dit en kvinnlig reporter och en fotograf. Brandkåren var där liksom polisen. Intervjun började med en man av utländsk härkomst som kom dit på sin cykel, han hade en anhörig inne på asylboendet och han var rädd att någon kommit till skada, som jag har all förståelse för. Intervjuoffret visste absolut ingenting, när den kvinnliga reporten tryckte upp sin mikrofon under hans haka och frågade: - Vad tycker du när asylboendet brinner? - Oj, det är hemskt hoppas bara ingen kom till skada. Jag har en anhörig därinne, så jag blev chockad när jag fick höra nyheten, det är därför jag är här. - Om nu branden skulle vara anlagd vad tycker du då? - Givetvis hemskt! -
Den kvinnliga reportern intervjuar senare en av polismännen: - Hur kommer ni att gå tillväga så att detta inte kommer att upprepas: - Nu är det så att allt pekar på en vanlig olycka.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Det visade sig vara en vanlig olycka. Branden hade börjat i en soffa inne på asylboendet. Men det jag såg och hörde av den reporter som var utsänd av Nordnytt i Luleå, var att hon var långt ifrån den typ av obektivitet som ALLA inom massmedia-branschen skall vara. Hon hade gett sig den på att någon hade tänt på asylboendet utifrån, en form av sk hatbrott.
Partiska journalister del 2.
Under den stora flyktingströmmen hösten 2015, så fanns återigen en kvinnlig reporter från Nordnytt i Haparanda, vid gränsövergången till Finland. Det kanske var samma reporter som i Boden i september 2015? Vid gränsen så fanns gränsvakter som gjorde en diger kontroll på alla som valde att åka över gränsen för att söka asyl. Då kom den där mikrofonen fram igen, den här gången på en man som fick frågan: - Hur känns det att vara tvungen att genomgå den här kontrollen av finländska gränsvakter? - För mig spelar det absolut ingen roll. Jag kan förstå varför de vill kolla oss. Jag har själv suttit i ett fordon tillsammans med många okända män och kvinnor. Jag känner dem inte, å endast gud vet vad dessa kan ha för tankar i sina huvuden. Men mig spelar det ingen roll att bli kollad.
Mitt i centrala Luleå gick en reporter från Nordnytt med sin mikrofon och frågade en del luleåbor som passerade om de kunde tänkas öppna sina hem för de flyktingar som kom. Reportern frågade bl a en ung man om detta: - Skulle du kunna tänka dig att ge husrum åt en flykting: - Nja jag tror inte det! Man känner dom ju inte. Jag vet ju inte vem det är och vad dom har i sina huvuden.
Även om de flesta flyktingar som kom var vanliga människor, som flydde krig och elände, så vet vi nu i efterhand att det fanns unga män som var tidsinställda vandrande bomber. Rätt så tidigt gick det ut en varning om att IS-män hade infiltrerat strömmen av flyktingar. Dessa ord ville inte många blåögda naiva svenskar tro på. Längre fram så kom information om att den irakiska säkerhetstjänsten kontaktat SÄPO och varnat för infiltraton av IS-krigare som ville till Europa. Enligt uppgift så hade SÄPO aldrig svarat på varningen.
I dag vet vi också att det finns många vilande terrorceller i Sverige. Man talar om att vi har flest celler i Europa. Och med tanke på att unga radikaliserande IS-män haft möjlighet att åka till Syrien för att strida med IS, och att de sedan kommit hem, utan att det gjort nån uppföljning så blir man darrig i knävecken. MP ville ju att dessa mördare skulle återanpassas i samhället. Det mest vidriga jag hört. Frågan är då om vi även skall återanpassa alla brottslingar på Kumlaanstalten?
Roger
Kommentarer
Trackback
