Catrin Westerlund - 1955
Hon har stått modell åt Jarl Kulle som Moder Svea och det var hennes stora chans. Dramatens föreställning av Nationalmonumentet höll på att gå om intet när Eva Dahlbeck som hade den kvinnliga huvudrollen insjuknade. Tredje-års-eleven Catrin Westerlund fick hoppa in efter två repetitioner. Hon inte bara klarade det utan gjorde det med buller och bång så det genljöd i pressen.
Catrin Westerlund är bara 20 år och har haft teatertankar sedan hon började gå. Hon är född på Söder och bör alltså haft goda förutsättningar att se Moder Sveas högsäte från de rätta höjderna. Vägen gick via barnteatern hos Elsa Olenius till Terserus teaterskola, via Riksteatern och till Dramatens elevskola. Käpprakt och utan sidoblickar så fort realexamen var avklarad blev det teater mest hela dagen.
Precis som så många andra av de ungdomar med konstnärsambitioner som bodde kring Vitabergsparken, blev hon med i det gäng som Per Anders Fogelström samlade omkring sig på Ceders kafé. Man pratade och diskuterade, det spelades och hölls föredrag, diktare och författare, skådespelare och musiker gästade dem och man hade jätteroligt medan man lärde sig ett och annat.
Catrin med maken Putte Wickman, 1959.
Catrin pryder omslaget till Motor, 1963.
Att vara VBK:are, medlem i Vitabergsklubben, är som att bära något som är etter värre än Vasatrissan, så också för Catrin som får ett speciellt skimmer i rösten när hon berättar om det. De sista åren har inte givit så många kvällar åt det gamla gänget, teater är jobb och Catrin är väl medveten om det. Sin första större uppgift fick hon i Fadren, där hon spelade Lars Hansons dotter och eftersom det blev tunréer med den föreställningen både till Danmark och Finland, så fick Catrin ut och resa, vilket är det stora äventyret hittills. Hon har varit med i en del filmer, Fartfeber, Farlig frihet, Ung sommar och En skärgårdsnatt, men kommer igen i några till. För inte så länge sedan när Teaterförbundet firade sitt 60-årsjubileum fick Catrin Westerlund ett stipendium på 500 kronor, slantar som noggrant skall sparas. Pengar från skyn skall man resa för säger hon själv förtjust.
Egentligen är Catrin Westerlund en ganska spännande typ inom teatern just nu. Hon är ingen pinu-uppa ingen ljuv smärt figur, utan ett ganska rejält litet fruntimmer. En flicka som är ganska medveten om sina södertraditioner och lätt faller in i snacket, en liten böna som gillar teater, biff och vaktparaden. Hästsvansen som envist pekar rätt ut i vädret skulle kunna sitta på vem som helst. Och ändå har hennes breda ansikte med den nästan fyrkantiga luggen och de stora blå ögonen en mycket speciell personlig charm. Det finns en bestämd blick i ögonen som berättar att Catrin vet vad hon gillar och inte gillar och när hon med ett förtjust grin berättar något extra lattjo, så kan man skymta en figur som inte alls har något emot att åka kana i Vitabergsparken.
Catrin Westerlund är en flicka som mycket väl skulle kunna representera svensk ungdom av idag, vilket betyder att hon redan kvalificerat sig som framtidshopp. Ett framtidshopp som kan klara av många roller, från Strindbergs komplicerade kvinnor till de ännu mera komplicerade billånarbrallisarna, ett framtidhopp med mycken begåvning och en sjuhelsickes energi.
----------------------------------------------------------------
FRIHET ¤ 16 februari 1955
Kommentarer
Trackback
