Roger Lindqvist

"En stilla färd in i dimmornas dal"

 

Det låg en anteckningsbok på mammas bord där vi brukade skriva ner vissa saker. I samma bok gjorde jag en sista minnesanteckning måndagen den 19 februari, samma kväll hon dog.

 

Mamma släpper taget undan för undan. Skönast så! En stilla färd in i dimmornas dal. Men en sån tomhet när du så småningom sagt ditt sista farväl.

 

Sov gott, mamma!

 

Roger och Gerd.

 

 

I mammas rum på äldreboendet, hängde den gamla köksklockan och visade troget sin tid år efter år. Den köpte mina föräldrar 1980 hos urmakaren Åke Nordlund i Hortlax. Köksklockan hann även utföra sitt tidsarbete i mitt gamla föräldrahem i Övremarken nåt år innan mor och far flyttade och vi flyttade in. Samma klocka har visat både på de goda stunderna i livet, men även på de svåra. Lördagen den 4 juni 2005 dog min far då samma klocka visade 20.45. Måndagen den 19 februari 2018, klockan 18.23 slutade mamma att andas. Samma klocka som satt på vägen och tittade ner på mammas säng, gjorde återigen sitt uppdrag.

 

Tiden är utmätt åt oss alla.

 

Hej Roger !
Tiden är utmätt för oss alla , så sant som det är sagt, båda mina föräldrar är borta nu också ,det känns sorgligt .Mamma gick bort redan januari 2014, strax före två av hennes barnbarnsbarn föddes , det känns trist att hon inte fick uppleva dom, mamma var väldigt barnkär. Din mamma fick ju uppleva sina barnbarnsbarn ,det måste känts bra för er alla.
Pappa gick bort i höstas , men hade varit väldigt dement de sista 4 åren ,jag tog bilen ifrån honom 2013 så han inte kunde ge sig ut o köra , istället tog jag med honom på bilturer som han uppskattade ,fick bli mitt lilla bidrag till hans trivsel , att föra ett vanligt samtal med honom funkade inte längre. I november var det gravsättning på Lidingö kyrkogård ,efter det skulle mina syskon o jag med familjer åka till en restaurang o äta middag. Men när jag skulle starta pappas gamla SAAB som alltid varit pålitligheten själv ,vägrade den att starta. Det var som om bilen ville säga :Nu har min ägare kommit fram till slutstationen , då stannar jag här också. Nu har vi kommit till vägs ände ,nu har vi gjort vårt här på jorden.
Vi fick ta en taxi till restaurangen.
Med vänlig hälsning Tomas

Hej Tomas!
Tacksamheten är stor när man får ynnesten att behålla sina föräldrar upp i mogen ålder. Min far gick bort 2005 efter några år med sjukdomen Alzheimer. Min mor bodde de sista åren på ett äldreboende. Jag brukade titt som tätt berätta för henne hur mycket hon och pappa hade betytt för mig och min syster. Hon blev glad varje gång jag sa detta. Trots att hon fick 88 år på jorden så är tomheten stor nu när hon är borta. Men vi har många fina minnen av våra föräldrar. /Roger.

Ja det var ju Alzheimer min pappa fick också ,och även om han inte var sitt gamla rätta jag de sista åren blev han i alla fall 91 år, mer än 20 år mer än någon av hans bröder , så vi är ju förstås tacksamma att vi fick behålla pappa så länge. Mamma blev 81 år, hon kunde gott fått några år till önskar man , men man får försöka tänka så att den cancer som tog hennes liv kunde ju drabbat henne betydligt tidigare i livet. Hon fick 81 fina år , inte så dåligt ändå. Med vänlig hälsning Tomas