Klimathotet, bluff eller sanning?

Gunnar Carlsson som för övrigt är SMHI:s nederbördskontrollant i Finspång har tittat i gamla klippalbum och hittat följande intressanta statistik.
 
År 1172 var vintern så mild att träden i slutet av januari grönskade. Fåglarna byggde sina bon och ruggade i februari. År 1241 var träden fullt utslagna i mars månad. År 1269 märktes ingen vinter alls. 1421 blommade träden i mars och vinstockarna i april månad, då man också hade mogna körsbär.
 
År 1538 stod träden i trädgårdarna i full flor redan i december månad. 1585 stod säden i ax vid påsktiden. År 1588 grönskade träden i februari månad. Åren 1538, 1607, 1617, 1650 och 1659 fanns varken snö eller frost. 1722 stod alla träd gröna i februari månad. År 1863 kunde man i Skåne i februari månad plocka fullt utslagna tusenskönor.
 
Källa: NT onsdagen den 15 februari 1989
 
-------------------------------------------------
 
Som en del kanske vet så drabbades Finland och norra Sverige av missväxtår 1867-1869. De s.k. nödåren. Befolkningen fick leva på barkbröd och gröt gjord på lavar. Det var under den perioden som emigrationen ökade dramatiskt från Sverige till Nordamerika.
 
Om året 1867 berättas det följande: Våren var extremt kall och till detta en sommar som aldrig blev någon riktig sommar. Vintern vägrade helt enkelt släppa sitt tag.
 
¤ 22 maj kl 11:30 var det 1 grad kallt med vind från nordost. Stickbuskarna stå ännu stångraka på träsket och snödjupet är 1,5 aln.
¤ 24 maj körde vi på landfast is, ingen stickbuske var löstinad.
¤ 25 maj kall blåst och aldrig töat, alldeles fullt snöföre, snödjup 1 1/4 aln.
¤ 1 juni körde isen med gott slädföre.
¤ 17 juni blev träsket rent från is och på aftonen blev det stark storm och mycket regn.
¤ 19 juni släppt ut korna. Snö i skogen, icke löv, icke blåbärsblad och intet gräs.
 
Först vid midsommar kunde man så i Burträsktrakten och liknande förhållanden rådde på många håll i Norrland. Många lastfartyg kunde inte nå de norrländska kuststäderna.
 
Det är genom dessa tillbakablickar jag börjat att starkt ifrågasätta det omtalade klimathotet. Miljön skall vi värna om, men att det skulle vara nåt unikt med dagens  väderomsvängningar tycker jag känns överdrivet. V ad jag saknar i debatten är att ingen från den "andra sidan" får komma till tals i media. Det finns många experter som ifrågasatt den här skrämselpropagandan, men som vackert får stiga undan.
 
1972 hade vi i landet en stor miljökonferens. Liksom nu så varnade man att 1982 skulle bli ett katastrofernas år. 1982 kom, och 1982 gick utan att detta hände. Sedan dess har man flyttat fram domedagen undan för undan. Likadant gjorde Al Gore, då han satte upp exakt årtal för den kommande klimatkatastrofen. Vart tog förresten Al Gore vägen?
 
ROGER LINDQVIST
 
 

Kommentarer
Postat av: S.

Du citerar en konstig artikel som år efter år florerar webben runt. Du har valt originalet, där vinstockarna finns kvar. Somliga webbplatser har plockat bort den detaljen, säkert för att man inser att det tyder på att Carlgrens (som du kallar Carlsson) eventuella källor inte gäller Sverige.

Ja, det var missväxt på slutet av 1860-talet. Vissa delar av Sverige hade det som värst 1867, andra 1868 och 1869. Ett års missväxt var jobbigt nog, men svenskarna svalt inte förrän det blev två usla år på rad.

Men vad säger det om klimatet? Inte just något. Ett kallt år följdes av ett varmt – just så som väder brukar vara. Och medan en del av världen har varmare än vanligt, har en annan det kallare. Däremot är det inte normalt att år efter år är varmare än normalt. Och så har vi det nu.

Det finns ingen trovärdig "andra sida" i den här frågan och alltså ingen som behöver komma till tals. Vetenskap är vetenskap och den är entydig.

2022-11-12 @ 15:18:40
URL: http://svenskabanor.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0