Klimatångest?

Har jag klimatångest? Nää, inte ett endaste dugg. Däremot kanske ångest över annat, men klimatet... nej! Jag kan inte påstå att jag kan så värst mycket om själva ämnet, men litegrann kan jag väl. Jag vet vem Rachel Carson var, det var hon som skrev boken "Tyst vår" som kom i början av 60-talet. Ett inlägg i miljödebatten som slog ner som en bomb, världen över. Jag minns också Björn Gillberg, som tvättade sina vita skjortor i Prädd. Jag minns även alla dessa farliga tillsatsmedel som man varnade för på 70-talet.
 
Det jag också minns, var att vi hade en miljökonferens här i landet 1972. Det stod mycket om det i tidningarna. Kontentan av denna konferens var, att man varnade allvarligt att loppet skulle vara kört omkring 1982. Trettiosex år senare så varnas det igen. Al Gore, som var en miljökämpe (efter att han förlorade presidentvalet) var även han en man med ett varnande stort pekfinger. Han satte ocså en slags tidpunkt då allt skulle vara över. Det har gått några år sedan nu.
 
Så hade vi ju ett ozonskikt som skulle ta död på oss alla. Idag verkar det som om nån har lagat detta farliga ozonskikt. Ingen säger ett pip om det. Lars Bern, heter en mycket kunnig man inom det här området. Han var en ofta anlitad expert så fort SVT eller annan media skulle diskutera miljö. Men så en dag slutade man anlita hans kunnighet. Varför? Jo, han sa att det hela var betydligt överdrivet. Det hävdar han än i dag, och han är inte ensam. Kan då detta var orsaken till att jag inte upplever den klimatångest som Gustav Fridolin och Isabella Lövin påstår sig man måste ha? Jo, så är det nog!
 
Det finns så mycket annat som man kan ha ångest över. T. ex. all denna oro som finns ute i samhället, men som ingen vill prata om. Eller alla de tusentals radikala IS-sympatisörerna eller de återvändande IS-krigarna som finns omkring oss. Jag hörde en polis som sa: - Om folk bara visste, det vi vet. Ett exempel är att det sitter en radikal återvändande IS-krigare som kör buss i Stockholm. Det finns andra exempel, där IS-krigare jobbar på allmänna platser i våra storstäder. Ja, tänk om folket bara visste.
 
Roger Lindqvist 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0