Pappa, ordningsmannen...
1974-75 jobbade jag på Karlssons Glasmästeri på Hamngatan i Piteå. Min pappa som hette John, var av naturen en stor vän av ordning och reda. Det var han som tog hand om avlöningskuvertet och ordnade och kollade så att allt gick rätt till väga. Pengarna fick jag naturligtvis behålla alldeles själv. Här ovan ses ett exempel hur det kunde se ut. Det enda fel jag ser i hans anteckningar är att ordet kuvert är felstavat.
Samma dag han gjorde den här anteckning - onsdagen den 19 februari 1975 - fyllde min far 52 år. Ren, proper, välklädd det var min fars motto. Bilarna han hade behandlade han som rent utav mänskliga. De skulle tvättas, dammtorkas, hållas rena och fina.
Min pappa, på ett foto som jag tog av honom sommaren 1977. Jag tänker på honom varje dag. Både min far och mor var underbara när det gällde mitt trumspel. Deras stöd fanns där från barndomen tills den dagen de gick bort. Jag märkte att min far speciellt, var väldigt stolt över att jag spelade i alla de orkestrar där jag var med. Jag fick aldrig en enda anmärkning av att det lät för högt när jag satt i mitt pojkrum och spelade för kung och fosterland. "Roger måste ju få spela på sina trummor", sa han ibland när nån utifrån undrade om det inte lät för mycket och för högt.
Saknar er två, morsan och farsan, så otroligt mycket!
Roger.
Kommentarer
Trackback
