Kuvade svenska politiker
Tre leende svenska politiker med ett plagg som berättar om kvinnoförtryck. Varför ler man? Borde det inte istället vara bättre med en ledsen tår som rullar nedför kinderna? Ibland så tar man INTE seden dit man kommer. Åtminstone inte den sed som förspråkar kvinnohat. Härhemma blev det nära på skottpengar på Jan Emanuel Johansson då han satt med särade ben i en fåtölj i programmet Malou efter 10 i tv4. Det var bl a Marie Göranzon som tände till på alla cylindrar. Alla medier hängde på. När George Floyd dog i ett polisingripande i USA (vilket jag naturligtvis tycker var förfärligt) löpte pöbeln rutom i Minneapolis och andra städer och krossade allt i sin väg. Jag har släkt i Minneapolis och S:t Paul som berättade om hur vilt det gick tillväga.
På Sergels torg samlades många tusen mitt under Pandemin för att protestera. Till och med en kvinnlig polis grät och kramade några demonstranter. När Ebba Åkerlund dog i attacken på Drottninggatan och fyra personer till, så sågs inga demonstranter på Sergels torg. När 17-åriga Wilmas huvud påträffades i pojkvännens bag, samma här ingen människa i sikte som sågs på det stora torget. När en mor och hennes son slaktades på IKEA i Västerås så lyste de stora massorna med sin totala frånvaro. Däremot så kärleksbombades mördarens asylboende dagen därpå av "kärleksfulla?" människor.
Vem kärleksbombade offrens familj?
SVAR: INGEN!
Kommentarer
Trackback
