Vi svenskar - ett rätt så passivt folk
Igår berättades det i nyheterna även på text-tv att skjutningarna i Sverige har nått ett obehagligt rekord. Medan Norge och Danmark har haft 4 skjutningar vardera under 2022 så har Finland haft endast 2. Vi svenskar har haft 60 skjutningar därav många döda pga det våld som vi hör talas om dagligen.
En sak som gör mig orolig, inte endast att det skjuts, det är hur det svenska folket inte bryr sig nämnvärt. Antingen har man blivit alltför van (vilket vore fruktansvärt) eller så är det den där svenska passiva hållningen som gör att man inte törs yppa vad man egentligen tycker och tänker.
Men HALLÅ, det handlar ju om vår egen framtid och våra barn och barnbarns liv och säkerhet. Bryr vi oss så lite? Tyvärr gör vi det. Att många inte törs visa sina åsikter offentligt kan jag väl köpa på sätt och vis, men i det långa loppet kan det stå oss dyrt. Den dagen vi rycker på axlarna över allt mördande då är vi inne på en mycket farlig väg.
När jag vid olika tillfällen har visat medmänsklighet och omtanke, och tyckt till om exempelvis 11-åriga Ebba Åkerlunds död på Drottninggatan i Stockholm våren 2017, då har responsen varit knappt märkbar. Men vad är det med er som inte kan visa er sorg, uppgivenhet över en liten flickas tragiska död? Jag blir rädd. Är det en massa känslokalla individer som vandrar omkring på våra gator och torg, och inte bryr sig?
Att det skjuts så mycket har vi ju bevis på. Ändå sticker någon fram sin näsa ibland och påstår att så här har det alltid varit. Då blir jag också rädd. Om man har den tanken vore det bäst med ett besök hos farbror doktorn.
Roger.
Kommentarer
Trackback
