Hur tänker man?
Det är offren, vi ska ha omtanke om. Inte gärningsmännen. Hur tänker man när all sympati handlar om att försvara gängkriminella, mördare, våldtäktsmän och lögnare? Många svenskar är fullt upptagna med att ömma för dem. Hur tänker ni då? Om det vore era egna barn, föräldrar, hustru eller man som mördats skulle ni ta skurkarna i försvar? Är det så då borde ni söka hjälp omedelbart. Tag då genast kontakt med Psykenheten!
Roger Lindqvist.
Kommentarer
Trackback
