Per-Albin och morfar
En grej jag skrev i tidningen om min morfar Sanfrid. Det ödesdigra valet 1976 när det gällde att hålla kvar Socialdemokratin vid makten så hade morfar inte röstat på flera år. Han tyckte att politikerna var "vilddjur" namnet ifråga hämtade han ur bibeln. Men jag var då förstagångsväljare och röstade liksom mina föräldrar på Olof Palme. Jag åkte till morfar och bad honom följa med. Det gjorde han. Det blev en röst på S. Men morfar levde kvar på Per-Albin Hanssons tid. Han tyckte att samhället gick åt fel håll. Hade Per-Albin varit med året 1976 hade han utan min hjälp gått alldeles själv till vallokalen. Trots våra stödröster så tappade S makten. Första maj samma år gick jag och min far i 1:a majtåget hemma i Piteå. Det hjälpte inte eller. Nu blev det som det blev.
Rubriken på inlägget är skrivet på pitemål, men på svenska så blir det "Per-Albin det var en kar´l man kunde lita på!" På bilden morfar Sanfrid. Valet 1979 lyssnade vi på Olof Palme när han talade i sporthallen i Luleå. En bekant till mig som var pressfotograf sökte upp Palme på ett hotell i samma stad. Palme öppnade dörren och bad Hasse komma in. Men, sa Palme, du får inte ta bilder på mig med en cigarett i handen. Han fortsatte, vi kan väl ta en rök innan du tar dina bilder. Då levde vi i ett öppet samhälle där man kunde ringa på en dörr och där en känd politiker öppnade utan säkerhetsvakter. Tyvärr kommer den tiden aldrig igen.
Kommentarer
Trackback
