30 år sedan Estoniakatastrofen 1994-2024
Jag var på väg till jobbet den här morgonen med buss. Skulle byta till en annan buss på Piteå busstation. Chauffören som jag kände öppnade sidorutan och sa nåt om katastrof i Östersund. Jag hörde fel. Väl inne på bussen så sa en passagerare som jag också kände att en färja hade gått under ute på Östersjön. TV:stod på när jag kom in i sjukhemmets transportcentral. Det var då jag började förstå vidden av katastrofen. Samma förmiddag fick jag ont i ryggen. En ilsken smärta som inte ville ge sig. Arbetskompisen Harry Nilsson skjutsade hem mig. Då tilltog smärtan ännu mer. Min far kom förbi och var alldeles förskräckt över det som hänt. Det var vi alla. Smärtan i min rygg visades sig vara ett njurstensanfall.
Kommentarer
Trackback
