Sommarvädret 1964-08-09
I augusti 1964 började jag klass 1 i Sörbyskolan i Hortlax. Min mormor Beda Lundgren gick bort 69 år gammal den 8 oktober. Strax innan hon åkte in på Piteå lasarett gav hon mig en 2-krona. Den finns kvar än idag. Lilla älskade mormor som ville alla så väl. Hon skulle in för att operera gallblåsan. Samtidigt så hade hon fått diagnosen Parkinsons sjukdom. En natt skulle hon gå på toaletten. Hon hade sina tofflor på sig, och ramlade. Det blev en akut operation av lårbenshalsen. Kroppen orkade inte med påfrestningen. Hon avled. Hon var född den 20 maj 1895. Min morfar Sanfrid stod och grät hemma i vårt kök. Samma sak gjorde min farfar Amandus. Även farmor Hanna var ledsen. Mina far- och morföräldrar bodde i samma hus. På bottenplan bodde farmor och farfar. På vinden bodde mormor och morfar. Det var en mindre slags lägenhet. Mormor och morfar flyttade dit 1962. Det var praktiskt att ha dem alla samlade på samma ställe under samma tak. Men jag fick i alla fall uppleva dem alla fyra. Morfar levde längst, han dog 1989. Fyra månader innan sin 90-årsdag. Farmor Hanna avled 1970. Farfar Amandus i januari 1965. I dag är huset borta. Det revs redan 1980. Det står ett annat hus där idag 2025. Men oj så många minnen jag har. Det finns ett för mig ovärderligt barndomsminne. Alla fyra var hemma hos oss. Vi satt i köket. Av någon anledning hamnade jag sittandes på ett bord. Jag kanske var i 4-5-årsåldern. Alla fyra sitter runt bordet och fokuserar på mig. Det var fyra vänliga och kärleksfulla fårade ansikten. Jag var just då i världens absoluta centrum. För dem alltså. Det minnet har följt mig genom åren. Jag blir glad när jag tänker på det. Det utstrålade så mycket kärlek och godhet. Jag är rätt så säker att vi en dag ska mötas igen.
------------------------------------------------------------------------------
Roger.
Kommentarer
Trackback
