Roger Lindqvist

Det här är en smått tragisk historia. Mannen i fråga hade tidigare varit patient på Furunäsets sjukus. Han har  - som jag kommer ihåg - blivit utskriven, och fått eget boende på Furuberget. När vi flyttade därifrån, i maj 1982, bodde han där. Och ibland kunde man höra honom predika från sitt fönster/balkong, så det hördes ut över hela området. Att han inte saknades tycker jag låter väldigt fel och konstigt. Men det kan beror på att han inte hade så stor umgängeskrets, kanske ingen överhuvudtaget, som anmälde detta. Tragiskt är ordet!

 

Tänk att jag var så förståndig, att jag tog med mig min videokamera den där marsdagen 1988, när jag skulle på mitt jobb. Kvalitén på bilderna må inte vara den bästa, men det ger ändå en viss fingervisning om hur det såg ut, på det sjukhus där jag kom att jobba i 15 år. Det har förändrats rejält sedan dess. Den stora förvandlingen kom att påbörjas i början av 1990-talet. Det var då som de olika sjukhusavdelningarna började att flytta ut sina patienter. Sjukhusets profil ändrades i takt med att patientantalet sjönk. Många av de byggnader som ses på bilderna är idag borta. Det gäller t. ex. det växthus som stod i sjukhusets trädgård. Samma med den vita bygganden som fanns i närheten, där avdelning 54 (Nybo) fanns. Det gamla tvättbytesförrådet som skymtar, med ett båtbyggeri inrymt i den nedre delen, är också historia idag 2014. Panncentralen med dess skorsten, är riven sedan länge, så även kolgårdsmagasinet. En av de större magasinen, som en gång fanns placerad där Nordea idag har sina lokaler, flyttades i början av 70-talet rakt över i motsatt riktning. Uppe på taknocken, fanns den s k vällingsklockan. Det röda magasinet blev offer för några ynglingar, som roade sig med att leka pyromaner.

 

Mycket nöje!