Textil-Tvätt, Piteå

10 stycken idrottströjor inlämnade för tvätt, på Textil-Tvätt, Storgatan 19, Piteå.
Tillhörande Furunäsets Idrottsklubb. 

Furunäsets Idrottsklubb

Inköp av diverse varor för Idrottsklubbens räkning, daterat, den 26 mars 1957.
 
 

Plogning av ishockeybana... /1957

I januari 1957 plogade Gunnar Forsman hockeybanan på Furunäsets sjukhus, detta på FIK:s direktiv, "Furunäsets Idrottsklubb", 12:50 blev arvodet.
 
 

"Furunästävling"

PITEÅ-TIDNINGEN ¤ 1951

Husrivningar på Furunäset upprör

Kulturbevararna besvikna över Furunäsets rivningar
 
 
Dessa fyra rödvita bostadshus står för sig utan nytta för Furunäset.
De ska rivas. Saknas: ivriga husköpare.
 
Åtta av Furunäsets gamla byggander ska rivas inom kort. Det blir avsparken mot en ny epok för området.
    - Ekonomi och framtida planeringar kräver rivning, säger landstingsrådet K.G. Holmqvist.
    - De tänker praktiskt och ekonomiskt, men inte kulturhistoriskt, säger landsantikvarien Kjell Lundholm besviket.
 
På onsdag läggs planerna fram för landstingets tekniska nämnd. Ordförande K.G. Holmqvist låter presentera ett program för värmeförsörjning som ersätter nuvarande dyra kulvertsystem. Det ska kortas ner, och några villor får elvärme i stället. Kvar står åtta gamla byggnader som inte behövs, de blir för dyra att låta stå kvar. Det rör sig om gamla bostadshus, gamla psykterapin, gamla överläkarbostaden. Röda pepparkakshus med vita knutar och gröna dörrar.
    - Det kostar skjortan att renovera, investera i nytt värmesystem och hålla husen varma utan att använda dem, säger K.G. Holmqvist. Vi ska ju främst driva sjukvård.
 
Landstinget tänker ekonomiskt, inte kultur-
historiskt, säger landsantikvarie Kjell Lundholm.
 
I takt med att hus rivs på Furunäset, minskas även psykvården. I mitten av 90-talet ska den vara helt nedlagd där och utflyttad i länet närmare de sjukas hem. Då ska även sjukhusområdet vara förvandlat, tror Holmqvist.
    - Vi planerar för en framtida sjukvård med primärvård och sjukhemsvård, även om inget är beslutat än, säger han. Då får inga överblivna hus stå i vägen eller dra onödiga utgifter. Landstinget tänker inte sälja ut husen. De anses vara i alldeles för dåligt skick.
    - Om köpare stått och stampat för att få köpa hade vi kunnat sälja, men vi anser det meningslöst att gå ut med erbjudandet, säger Holmqvist.
Det finns heller inget utrymme för kulturhistoriska insatser. Här talar ekonomin sitt krassa språk.
    - Det är orealistiskt att behålla hela gamla Furunäset som ett museum, menar landstingsrådet.
 
Rivningshotat. Ett inklämt litet pepparkakshus som saknar betydelse.
Det står i vägen.
 
¤ Historiska rester
    - Det låter inte övertygande när de talar om att husen inte går att hyra ut, säger landsantikvarien Kjell Lundholm. Landstinget tänker ekonomiskt och praktiskt, men inte kulturhistoriskt som vi. Våra bevarare av historien sörjer över att Furunäsets gamla miljö inte kan bevaras.
    - Det är typiskt för vårdinstitutionerna. Så var det även med Sandträsk sanatorium. Men tack vare en viss utförsäljning till privata räddades något där.
    - Snart har vi inga institutionsmiljöer att rädda i länet, säger Lundholm. Och vi har förlorat de vi haft. En sådan förlust är gamla ålderdomshemmet i Kalix, som nu är rivet.
    - Det fina med Furunäset är att den ålderdomliga officiella arkitekturen konserverats i ett gott skick. Tidernas stilutveckling har gått förbi Furunäset. Tekniskt sett är det inget fel på husen.
 
    - Vi har försökt hävda det kulturhistoriskt värdefulla med byggnaderna, men inte fått gehör för att rädda dem.
Lundholm tar som ett möjligt exempel de gamla bruksmiljöerna, där arbetarlängerna moderniserats till bostäder för dagens behov.
    - Nu återstår bara att dokumentera byggnaderna i text och bild. Det har vi fått pengar till.
----------------------------------------------------------------
NORRBOTTENS-KURIREN ¤ Tisdagen den 28 augusti 1984.
 
FAKTA---------------------------------------------------------
Det inklämda lilla rivningshotade pepparkakshuset, står fortfarande kvar.
Medan däremot de andra byggnaderna är borta, till förmån för nya
byggnader/bostadshus.
Roger-------------------------------------------------------------
 
 
 
 

Furunäsets sjukhus

Direktionen för Furunäsets sjukhus har till översköterska från 1 augusti konstituerat ende sökanden t. f. översköterskan vid sjukhuset Ellen Berg. Översköterskan vid familjevården Elin Andersson har förordnats att uppehålla nyinrättade förestånderskebefattningen vid familjevården.
 
På grund av sjukhusets stora patientantal beslöt direktionen att hemställa om åtgärder från medicinalstyrelsens sida för att överläkarebefattningen uppflyttades fr. andra till första kl., sysslomannen från tredje till andra kl. och maskinmästaren från andra till fösrsta kl.
 
Doktor A. Kerrolf beviljades semester under tiden 21 augusti-30 september och doktor N. V. Åderman under tiden 1-30 oktober. Till extra läkare under läkarnas semestertid förordnades med. kand Nils Wahrstedt, f. n. i Pajala.
---------------------------------------------------------
NORRBOTTENS ALLEHANDA ¤ Lördagen den 30 juli 1932.

Furunäsets centralkök

 
¤ Vad tar personalen för ställning i frågan om Furunäsets centralkök?
Efter ett arbetsplatsmöte beslutade SKAF och kökspersonalen att en
undersökande enkät ska genomföras.
 
En undersökande enkät kommer inom kort att genomföras bland personalen vid Furunäsets centralkök. Anledningen är att SKAF, Svenska Kommunalarbetareförbundet, vill veta vad personalen har för åsikter kring frågan om centralkökets ovissa framtid.
 
Beslutet togs vid ett arbetsplatsmöte på onsdagseftermiddagen där bland annat Irma Berggren, ordförande i Piteå sjukvårdsdirektion och kommunalrådet Anders Sundström deltog. Anders Sundström informerade om handelsbolagets planer på utveckling av Furunäset. Och tillsammans med Irma Berggren rdeogjorde han för vad som händer när kommunen tar över ansvaret för sjukhemmen.
 
¤ Ovisst
Framtiden vid centralköket på Furunäset är mycket omdiskuterad, vilket Piteå-Tidningen redogjort för i flertalet artiklar. Diskussionerna och oron kring vad som ska hända var orsaken till arbetsplatsmötet och det blir en ny träff när enkäten är genomförd. Mötesdeltagarna har enats om att inte avslöja några detaljer från mötet, men enligt uppgift blev det en träff i lugnets tecken. Den arbetsgrupp som arbetar med frågan kring Furunäsets centralkök har efter förslag från landstinget tittat på tre alternativ för köket - och de olika alternativen presenterades för kökspersonalen.
 
Den första idén går ut på att landstinget fortsätter att driva köket som i dag och att handelsbolaget anlitar en privatentreprenör som servar hotellkonferensdelen. Förslag två, går ut på att handelsbolaget anlitar entreprenör som servar verksamheten. Entreprenören tar över köket och landstinget ordnar maten till vårdavdelningarna från Piteå lasarettskök. Alternativ tre har väckt starka motreaktioner hos Kommunal. Det går ut på att en privatentreprenör tar över köket och dess personal och säljer mat till vårdavdelningarna.
-----------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Den 24 februari 1989.
 

De gick sina egna vägar

¤ Detta med att sätta namn på gator och torg i nya bostadsområden går ofta utan större motstånd. Men att byta ut ett känt och respekterat namn på en kort gatstump mot ett lika aktat och vördat namn som Olof Palme har man i Piteå fått känna på att det gör man icke utan motstånd. Men än är inte sista ordet sagt, och vår förre partiledare kommer säkert vad det lider att få ett torg eller trivsamt parkområde uppkallat efter sig. Helt utan friktioner gick det däremot när vägar och kvarter ute vid det snart hundraåriga mentalsjukhuset som snart är förvandlat till ett företagssamhälle av modernaste snitt skulle namnaskyltas.
 
Den arbetsgrupp som sysslar med namnfrågan har utgått en hel del från det som varit. Och då kommer man inte förbi det omfattande markområde som här finns att tillgå och där det under årens lopp odlats och skördats. Jordbruksprodukter och rotfrukter, samt även icke så liten skogsbruksrörelse. Här har en avhållen arbetshäst lystrande till namnet Nora fått sitt namn ingraverat på den kulle hon så varmt slet sig till så fort tillfälle gavs. När den första patienttransporten från sydliga delar av vårt land en mörk septemberafton angjorde bryggan vid hospitalet i form av ångfartyget Rurik, så har den udden i dag blivit "Ruriks Udde". Fruktträden som blommade så vackert inne på borggården och bar frukt i form av äpplen med beteckningen Belona och Malater kan i dag avläsas på parkområden och kurviga gatstumpar.
 
Karl Gustaf Högmodig, Lappträsk, Karl Gustavs församling, Karungi,
inskriven på Furunäsets sjukhus i över 42 år, där han genom sin
framtoning, kunnighet och hjälpsamhet gjorde sig ett aktat namn.
Nu får han ett område på det nya bostads- och affärsområdet upp-
kallat efter sig.      
 
¤ Men på Furunäsets sjukhus har alltid mottot varit att människan var det centrala. Och så kommer det att bli i framtiden också. Det hedrar dem som arbetat fram dessa nya namn på gammal grund att man främst hedrar dem som sjukhuset var avsett för. Och en värdig representant för den stora patientgruppen som under tidens gång vandrat in genom de tunga portarna är Karl Gustaf Högmodig som i över 42 år stod inskriven i journalerna. Han kom att skaffa sig en omskriven och populär ställning hos alla de grupper han kom i kontakt med under sin tid därute. I likhet med sina medpatienter anvisades han de läkemedel och terapiformer som stod till buds. Men på honom bet inte detta, och han hävdade att bara detta med psykiatriska språkbruket var ett övergrepp mot den människa det användes mot. Det är de sjuka som är de verkligt friska var hans tes.
 
Alltså gick han sina egna vägar och hittade sin egen terapi i form av uppförandet av sin egen kåkstad liknande dem som man ser i slumkvarteren i storstäderna i Sydamerika. Han lät sig aldrig fångas i vårdappraten och det mänskliga och samtidigt beundransvärda är att han fick hållas. Och byggde han år efter år i sitt revir. Med goda relationer till arbetsledare, samtliga personalgrupper fick han här ge utlopp åt sina mekaniska talanger till nytta för otaliga människor innanför och utanför grindarna. Cyklar var han mästare på, och klockor gick han heller inte bet på. Han var sina vänners vän och småfåglarnas beskyddare. Och det berättas att när han midsommarhelgen 1986 för alltid lämnade sitt inmutade område fågelsången för några timmar helt tystnade.
 
Tyst och dämpad var stämmningen även inne på avdelningarna över en man som med sin vänliga framtoning och sitt nobla uppträdande nu var borta. Men hans minne lever icke blott i stilla vilorum på Lappträsk kyrkogård, utan även ute på det område han i så många år kunde utan och innan, och som nu på en anvisningsskylt erinrar om "MODIGS GRÄND".
 
Karl Grankvist         
 
¤ På en ny gata närmast det gamla sjukhusblocket står nu en anvisning om att detta är KARL GRANKVIST VÄG. Man skulle kunna bli långrandig om man med det utrymme som står till buds skulle ge sig in på en detaljerad beskrivning om hur livet blev för denna Pitholmspojke som icke fick tillgodogöra sig en lång dyrbar skolutbildning. Men genom energi, duglighet och framåtanda skapade han sig en framtid och ett livsverk som berättar om hur en sommarvikarie i sjukvård vid dåvarande Piteå Hospital passerade den vanliga befordringsgången som stod till buds. Och som då tjänsten efter dryga 42 år var över satt som sjukhusdirektör för det sjukhus han alltid haft en viss förkärlek till. Nu ska det sägas att hans mångåriga syssla som föreståndare för Öjeby sjukhem måste inbegripas i detta sammanhang och där han även skaffade sig en stor vänkrets.
 
Vid sidan om sitt arbete inom vårdsektorn anslöt han sig till socialdemokratin och gjorde under många år partiet stora tjänster inom kommunala förvaltningen. Han satt i många år i drätselkammaren och ledde arbetarekommunens verksamhet, och han var en eldsjäl inom ABF. Han fick se Piteå-Tidningens framryckning som ordförande i styrelsen, och det gäller även klubbföringen vid Piteå Sparbank.
 
¤ När Furunäsets sjukhus i september 1973 i dagarna två firade sitt 80-årsjubileum blev det också av en sorgens högtid. Några timmar efter första dagens samling kom budet att Karl Grankvist var död. Han har under sin långa karriär varit med om att visa många den väg som var den rätta i personalens och administratörernas grannlaga uppgift som alltid gick ut på de sjukas bästa. Nu har han fått en väg uppkallad efter sig.
 
Per Henrik Sjöbring              
 
¤ Många är de som under årens lopp på våra läro- och undervisningsinstitutioner, när det gällt hälso- och sjukvårdslära kommit i kontakt med Sjöbrings personlighetspsykologi. Per Henrik Sjöbring föddes 1879 i Aringsås, Kronobergs län, och blev student 1896. Han kom att välja den psykiatriska linjen, och passerade snabbt de anhalter och milstolpar som med tiden ledde fram till en professorsbefattning i psykiatri och överläkare vid Lunds lasarett. Åren 1916-1920 återfinner vi honom som tillförordnas överläkare vid Piteå Hospital & Asyl och vi har träffat äldre personalgrupper som erinrar sig honom som en uppfordrande och strong lärare i kurser han ledde för personalen.
 
De avhandlingar och uppsatser han lagt fram har alltid varit föremål för uppmärksamhet och intresse icke minst för de anställda vid våra mentalsjukhus överallt i landet. Professor Sjöbring vände sig alltid mot den något dogmatiska och ytliga beskrivningen av olika typer i sin konstitutionspsykologi, och eftersträvade en förståelse för de sammanhang som ligger bakom den somatiska ytan. Det har framhållits från hans kollegor att Sjöbrings psykologi vill sålunda vara en förklarande psykologi.
 
Många är de inom läkarkåren som under Furunäsets historia passerat läkarkorridorerna och sedan under resans gång hamnat på framstående poster inom sjukvårdens förgrenade arbetsfält. En av de namnkunnigaste blev Per Henrik Sjöbring. Han glömde aldrig under senare skede sjukhuset i norr. Vid en invigningscermoni i samband med en omfattande tillbyggnad kom således ett telegram bland annat från den före detta överläkaren: "Mina bästa välgångsönskningar till fortsatt välsignelserikt arbete". Professor Sjöbring dog 1956.
 
Hans mångåriga insats ute på vårdavdelningar, i undervisnings- och forskarsalar renderade honom ett namn på ett vackert parkområde vid nya Furunäset, "SJÖBRINGS PARK".
 
-----------------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Tisdagen den 2 maj 1989.
 
FAKTA-------------------------------------------------------------------
 
Texten till denna artikel är signerad JOEL BERGLUND,
förste socioterapeut på Furunäsets sjukhus.
Joel Berglund i dag avliden. /Roger.
 
Joel Berglund. 
 
 
 

Potatiskällaren på Furu

Vid besöket på Furunäset, så tittade vi in i den gamla potatis-
och rotfruktskällaren. När jag jobbade på sjukhuset, så brukade
potatisnyckeln hänga nere i vårt vaktmästeri. Varje besökare
var alltså (så illa) tvungna att gå via oss inför besöket.
----------------------------------------------------------------------------------
 

"Tappa aldrig bort nycklarna!"

När jag började på Furunäset 1976, fick jag en nyckelknippa som bestod av en avdelningsnyckel, samt några andra viktiga tillbehör. Vi blev alla förmanade att hålla rätt på dyrgriparna, och aldrig tappa dem ur sikte. Att förlora sina nycklar var nästan som en kriminell handling. Avdelningsnyckeln "en lång sak" var den som användes mest. Jag vet inte hur många dörrar och lås man låste upp under de 15 år som jag fanns på Furu. Om man någon gång - jag säger OM man hade tappat dem ur sikte, var det smått nervöst att behöva känna den där känslan av att det skulle hända någonting. För det mesta så låg dem i tryggt förvar. Jag minns att jag tappade dem en gång, men det visade sig att jag glömt dem på toaletten när jag skulle tvätta händerna. En annan oskriven lag, var att när man tvättade sina händer, så åkte knippan ner i tvättstället för att de också skulle rengöras.
 
I bland stack man hål på sopsäckarna eftersom de hade så mycket luft i sig. Detta p g a att det inte gick så bra att lägga 10-12 säckar på en vagn, men så mycket luft. Säckarna trillade av vid såna tillfällen. Därför tog man sin vassaste nyckel och stack ett hål i plasten. Då med ens så blev den mer medgörlig. Då kan man ju tänka på alla uschliga baciller som fastnade på knippan. Just därför: TVÄTTA NYCKLARNA!
 
Några nycklar har jag fortfarande kvar i min ägo. Dem behöll jag som en slags souvenir när jag gick hem för gott den 28 augusti 2002. Men dessa nycklar användes vid Öjeby sjukhem, och har inget med Furunäset att göra. Låsen är sedan länge ombytta. När jag var dit i somras så hade man byggt om garagedelen, och dit passar inte mina souvenirnycklar.
 
Dessa stackare är allt vad som i dag finns kvar av den stora knippa som jag en
gång hade när jag jobbade på Furunäsets sjukhus. Nycklarna kunde man nästan
ge sitt liv för. Man fick under inga omständighter tappa bort dem.
 
 

"Furubilder" - 10/10 -13

 
 
 
 
 
 
Foto: Roger Lindqvist.    
 

Furunäsets sjukhus

 

Furunäsets sjukhus 1893-1987

 
Furunäsets sjukhus 1900.
-----------------------------------------------------------
Källor: Pitebondska 911 / wikipedia.

Dansbanan vid Furunäsets sjukhus

I en skogsglänta, på Furunäsets sjukhusområde, bredvid den s k  "Röda ladan", där avdelning 55 var inrymt under min tid vid sjukhuset, fanns en dansbana. Den användes väldigt sällan, men när det väl gjordes, så tittade både personal och patienter gladeligen ut, för att lyssna på musik och ta sig en svängom i det gröna. Detta hände en gång omkring 1980. Då stod Herbert Westerlunds trio, för dagen med basisten Tomas Grahn och trumslagaren Roger Lindqvist färdiga, för en stunds underhållning. Herbert trakterade dragspelet, och medan trion spelade gamla låtar från förr, sågs patienter och personal dansa med glada leenden på dansbanan. En dag när dansbanan var borta, och musiken tystnat, så fick jag uppgift om att den flyttats till Pitsund. Idag åkte jag förbi för att titta närmare på den, där den stod med sin gulmålade fasad. Det fattades dock en dragspelare, basist och trummis, annars hade allt varit komplett. Precis som förr.
 
Dansbanan, där jag en gång spelade upp till dans tillsammans  med dragspelaren
Herbert Westerlund och basisten Thomas Grahn en sommardag runt 1980.
 
Bredvid dansbanan - ett sommarcafé.
--------------------------------------------------------------
Foto: Roger Lindqvist.  

Jul på Furunäsets sjukhus / 1964

Samling kring pumpen, förlåt, julskinksgrytan. Fr v Märta-Lisa Pettersson, köksföreståndarinnan Christina Ejdemo och Göta Nordlund på vad som på julafton ska bli en av huvudrätterna vid sjukhuset.
 
Nanny Andersson, i Furunäsets Centralkök, rensar sill.
----------------------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Den 19 december 1964.
 
FAKTA---------------------------------------------------------------------------
 
Jag jobbade en period som vaktmästare i Centralköket på Furu. Då fanns Christina Ejdemo kvar som ekonomiföreståndare. Även Märta-Lisa Pettersson och Nanny Andersson fanns där. Nanny var född Berg, och hade sitt föräldrahem i Övremarken, Hortlax. Hennes föräldrar var Gustav och Agnes Berg. Christina Ejdemos son Björn Ejdemo, brukade sommarjobba i C-köket. Han var konsertpianist, men utbildade sig så småningom till läkare. Även Elisabeth hade sitt jobb i C-köket, som kokerska. Efter Christina Ejdemo, (vars make hette Bror Ejdemo och jobbade på länsstyrelsen i Luleå) kom sjukhusets första manlige ekonomiföreståndare, Kjell Norman. Detta var omkring 1978.
 
Roger----------------------------------------------------------------------------------
 

Patient avvek från Furunäsets sjukhus

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Torsdag den 30 augusti 1964.

Biblioteket, Furunäsets sjukhus

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Fredagen den 28 maj 1965. 

Piteå Droskstation / 1954

Sträckan Piteå-Furunäsets sjukhus summa: fyra kronor och sextio öre.
Bilförare: A. Gustafsson, den 19 mars 1954.
 
-----------------------------------------------------------------
 
 

Piteå hospital & asyl / 1899

 
NORRBOTTENS POSTEN ¤ Augusti 1899.   

Piteå hospital & asyl / 1910

 
NORRBOTTENS POSTEN ¤ Den 7 mars 1910       

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0