Roger Lindqvist

Det har ni inte sett förut. Det är George Harrison en av The Beatles,
som häromdagen ertappades med denna lilla prydnad. Han kör här i
sin bil genom den besvärliga londontrafiken i rusningstid - det är där-
för han ser så sammanbiten ut.

Piteå Tidningen november 1966.
------------------------------------------------

Alice Babs signerade skivor på ett varuhus i Stockholm häromdagen.
Ett av hennes sista framträdande innan avresan till det nya hemlandet
Spanien. Vi kommer att sakna vår sångerska mycket men vi hoppas
att hon kommer att besöka sitt gamla hemland ofta.
---------------------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 27 november 1973.

PS. Peder Jonsson, f.d. kyrkoherde i Hortlax församling, var präst i den
spanska församling som Alice Babs tillhörde.
/Roger.

Det har blivit en kär tradition att  varje sommar hälsa kyrkmarknaden välkommen till Öjebyn. Marknaden i "modern tid" återupplivades lagom till Piteå stads 350-årsjubileum 1971. Alltsedan dess har den pågått. När jag var i tonåren och medlem i kommunala musikskolan i Piteå, brukade vi alltid musicera på öppningsdagen. Vi marscherade runt området klädda i våra illröda uniformer och med den blå baskern vilande litegrann på sniskan. Urklippet som publiceras handlar om premiären den 2 juli 1971. Marknadsdagarna sträcker sig över fredag, lördag och söndag. Och bland de många utställarna finns en stor och färgstark personlighet nämligen "Vild Hasse" som troget stått i sitt stånd och salufört korv i många herrans år. Ja, Hasse fanns även med i sommarens upplaga, även om jag inte såg till honom.



81-årige Axel Ekberg säljer frukt och grönsaker vid den pågående
gammeldagsmarknaden i Öjebyn som avslutas på söndag.

- Kyrkorådet ringde mej och ville att jag skulle ta hand om gottståndet. Visst ställer jag upp svarade jag - ville inte gå miste om att få vara med om ytterligare en marknad i Öjebyn.
Det säger pensionären Axel Ekberg, 81-årig pitebo som varit med om 25 marknader i Öjebyn innan dessa avskaffades för precis 30 år sedan. Marknadshandeln i Öjebyn, med anor från 1400-talet "återuppstår" under tre dagar som en attraktion i den 350-årsjubilerande staden Piteå.

På fredagen kom handlare och hantverkare från olika orter inom och utom bygden till marknadsplatsen i Öjebyn - precis som för trettio år sedan då den sista marknaden hölls. Den marknaden avslutade en nära 600-årig tradition men när nu Piteå fyller 350 år, tyckte kyrkorådet i Piteå landsförsamling att det var lämpligt att "återuppliva" dessa marknader. 1971 års upplaga av marknaden "blåstes in" av Piteå musikkår som under en timme underhöll marknadsbesökarna. 15-talet stånd hade ställts upp på den gamla skolgården framför kyrkan.

GAMMAL GRÖNSAKSHANDLARE
Många äldre personer hälsade hjärtligt på 81-årige f.d. grönsakshandlare Axel Ekberg som under många år drivit handel i Piteå och varit med på många marknader i Öjebyn.
- Det är alltid trevligt att återuppliva gamla minnen. Redan har jag träffat många gamla kunder från marknadstiden, berättade Axel när PT:s medarbetare provsmakade  på gröna äpplen á 25 öre styck.
- Men visst var det mera "ruschigt" förr, menar Axel. Många handlade ju för flera månader framåt och marknaderna förr var ju praktiskt taget de enda stora träffpunkterna på året.
Igår kom en jämn ström av marknadsbesökare, gående mellan stånden. Uppskattningsvis 2.000 personer.
- Jag kommer speciellt ihåg marknaden 1918. Då var kriget slut och det blev plötsligt gott om frukt och grönsaker. På en enda dag sålde jag nära 8.000 liter frukt. Det var en Mikaelihelg....




På de "riktiga" marknaderna förr i världen basade Axel Ekberg över
många personer som stod vid de olika stånden. Men nu har han bara
två: dottersonen Lars-Gunnar Johansson och Seth Nordsvahn.

ÄVEN "TINGEL-TANGEL"
En marknad är ingen riktig marknad utan "tingeltangel". Skämtartiklar, pappersleksaker, dockor. Visst utbjuds sådana varor vid pågående marknaden men även hantverk av mycket hög kvalité erbjuds. Äkta paret Anna och Harald Nilsson, hitrest från Storsund, säljer näverslöjd med mera, Norrbottens museum säljer böcker om gångna tider, och antikvitetshandlare från Byske utbjuder ting från förr. Korvförsäljningen är en viktig del i en marknad. Man blir snabbt tom i magen av att spatsera omkring bland marknadsstånden, prata med bekanta eller bara sitta på en bänk och titta....
- Stans goaste, upplyste ungdomarna bakom korvgrytan. De tillhör Sommarkyrkan som emellanåt framträder på marknaden.

GUDSTJÄNSTER
Till marknadshandeln tillhör också utbudet av budskapet. I kyrkan samlades ett stort antal marknadsbesökare till gudstjänst på fredagen och sådana sammankomster hålls även idag och på söndag.


Gungstolar finns också att köpa på marknaden. Men hästar och
kreatur - neej!


Många äldre marknadsbesökare fick uppleva gamla minnen
när jubileumsmarknaden öppnades i Öjebyn i går. Mycket
fanns att köpa, bland annat antikviteter.


Många hantverkare från Pitebygden är med på marknaden. Här ses
garvare Assar Sandlund, Bölebyn med hugade spekulanter.
---------------------------------------------------------------------------------

Text: Ivar Johansson  Foto: Hans G. Pettersson
Piteå Tidningen den 3 juli 1971.

Parkkväll i Piteå med det allra bästa utgångsläge. Vackert väder hela dagen, varmt och ljuvligt på kvällen. Massor av turister och andra semestrande i rörelse. Nästan spegelblankt på strömmen. Löfte om Gunnar Wiklund och Ewa Roos på scenen. Stora förväntningar. Resultatet kan bara bli ett: publikrekord. Och så blev det på onsdagskvällen. Ett brakande publikrekord till och med. Det gamla från förra sommaren slogs med omkring 1.300 betalande, eller närmare bestämt 5.678. Köerna slutade ringla först en bra stund sedan huvudartisterna börjat sin show. Med arrangörer, andra gratisinträdande och småttingar, torde en bit öber 6.000 personer ha varit inne i stadsparken denna sommarens vackraste kväll(?!) Och publiken föreföll att trivas.


-Kan du simma, frågade Gunnar. Ja, crawl och rygg, svarade Ewa.
Jag skulle hellre gissa på bröst...? Att döma av de yttre förutsättning-
arna, sa Gunnar.
-Men du då, har du aldrig idrottat, frågade Ewa. -Jo, gång är jag haj på.
-Då tycker jag du skall gå nu. Och Gunnar gick verkligen. Ewa ser lättad
ut.


Att Gunnar Wiklund är en bra artist, som både kan sjunga och underhålla sin publik (på pitemål!) vet väl alla vid det här laget. Däremot var det första gången som partnern Ewa Roos skulle uppträda, inte bara i Piteå, utan i Norrbotten, och hon visade sig vara en mycket angenäm bekantskap. Parkaftnar skall ju inte bara vara tillställningar där artisterna bara står rätt upp och ner och sjunger, utan man vill ha underhållning, gärna showartad. I det fallet höll Ewa - Gunnar måttet. Sångshow, småprat med publiken och smågnabb mellan artisterna omväxlande med en del svensktopps- och andra populära melodier, som publiken så gärna hör. Det kanske säger en del att Sven Paddock skrivit manuset till showen. Kenneth Sevenheims orkester kompade.

Ewas bystmått och Gunnars skattebekymmer glömdes naturligtvis inte bort. Gunnar pratade pitemål så att Ewa bara gapade i stum förundran över detta underliga språk. Man undrade hur det skulle bli senare på kvällen när paret kom till Överkalix. Gunnar Wiklund är haj även på den obegripliga dialekten däruppe.

LÅNGA APPLÅDER
Applåderna var många och långa när halvtimmen gått, och de två artisterna packade ihop för fortsatt färd. Det gäller att vara rask i vändningarna när man har långa avstånd att forcera. Före uppträdandet talade Gunnar Wiklund om att han var ganska ordentligt förkyld, och var nervös för hur det skulle gå. Men det gick alltså bra. Ingen märkte hesheten.

GLÖMDE FISKEKLÄDERNA
Men antagligen svor Gunnar en stump när han upptäckte att han glömt en stor väska med fiskarkläder bakom scenen. Han är naturligtvis intresserad av laxarna i Jokkfall när han ändå är i farten. Men för de två artisterna, som de flesta kommit för att se, får man inte glömma andra. Jannes X-tett är publiken känd med vid det här laget, och även värdfolket Curt och Margareta. Av amatörerna framträdde först piteåflickan Ann-Kristin Edlund, som påstods fira femårsjubileum som sångerska, och sjöng en travestering på Tommt Körbergs festivalmelodi "Judy min vän", där Ann-Kristin sjöng till Tommy istället. Artiga applåder för ett hyggligt framträdande.

GRÅTRÄSK-AMATÖR I SÄRKLASS
Lennart Granberg från Gråträsk, som redan har en seger i Björknäsparaden bakom sig, står i klass för sig bland amatörerna. Ingen schlagersångare, men med mörk och djup röst som gör sig bra i mer seriös tappning. Han sjöng "Rosa på bal", "Hallå, alla förälskade par", och sist "Sommarnatt". En bra sångpedagog skulle göra åtskilligt med ett sådant ämne. Och även barnen fick sin del. Elvaåriga Siv Hayland från Öjebyn berättade i en liten visa om sin lilla teddybjörn, frimodigt och med gott uttal. Transistorn vanns på nummer 1351, och hämtades av en flicka. Däremot infann sig ingen för att ta hand om bandspelaren som utlottades på nummer 2864. Kan hämtas på Piteå-Tidningen.

Naturligtvis krånglade det också. Högtalaren envisades till en början att utestänga vissa avdelningar, och först efter en bra stunds manipulerande fick man fräs på apparaturen. Det fordras faktiskt att inte högtalarna förstör vad som bjuds, när man för dyra pengar engagerat toppartister som denna gång. Blommor till artisterna och massor av autografblock var även i farten. Som det anstår en bra parkkväll i Piteå. Nästa onsdag kommer Charlie Norman med sin show. Då bör det bli fullt igen. Och veckan därpå är det Jokkmokks Jokkes tur. I sällskap med Pekka Langer. Då är det fråga om att ha bra tumme med vädret igen.


Gunnar Wiklund hjälpte Ewa Roos med sminkningen före framträdan-
det i Piteå.


Publiken hade roligt. Det skrattades friskt, som syns på bilden.
--------------------------------------------------------------------------------

Text: Harald Hedkvist.  Foto: Hans G. Pettersson.
Piteå Tidningen den 24 juli 1969.

Piteå Tidningen den 14 april 1973.


Östen Warnerbring sjunger dikter.
------------------------------------------------------------
Foto: www.hd.se

I TV 2-programmet "Titta in", som visas i kväll, kommer en f.d.
älvsbygrabb, Ove Sundström, att medverka. Han har dock lämnat
hembygden och är sedan mars månad bosatt i Stockholm. Piteborna
har tidigare stiftat bekantskap med Ove Sundström vid bl. a. park-
kvällarna där han sjungit med Jannes X-tett. I programmet har unga
och gamla förmågor möjlighet att få vara med. Programledare är Sid
Jansson.
-------------------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 15 maj 1971.

Norrbottens Allehanda den 3 juli 1933.

Norrbottens Allehanda den 7 april 1934.

Steve McQueen blev inte världsstjärna genom någon karaktärsroll i en konstnärlig film. Han blev känd för världen genom en vansinnig biljakt längs San Franciscos gator i polisfilmen "Bullit". Själv satt han vid ratten i en av de jagande bilarna till producentens fasa.

OFTA GIPSAD
McQueens motorintresse, eller snarare fart-begär, skapade ofta oro hos producenter. Det gick så långt att hans kontrakt innehöll en klausul där han lovade att inte köra några tävlingar medan han filmade. Allt för ofta hade scener fått uppskjutas när McQueen kom med någon kroppsdel i gipspaket.
Hans intresse för motorcyklar och bilar kom fram i många filmer. I "Den stora flykten" flydde han från ett krigsfångeläger genom att hoppa över ett staket med en motorcykel, i "Le Mans" var han racerförare, i "Äventyraren Thomas Crown" åkte han omkring i en terrängbil, en så kallad dune-buggy.

Steve McQueen föddes i ett jordbruksområde i Missouri. Efter en brokig uppväxt, då han bland annat tillbringade en tid på en uppfostringsanstalt, kom han första gången i kontakt med skådespelaryrket som 20-åring i New York 1950. Då hade han hunnit jobba som mässpojke, oljeborrare, timmerhuggare och tivoliarbetare bland annat och dessutom tillbringat en tid i marinkåren. Men skådespelaryrket fastnade han för. Han arbetade på teatrar i New York tills han 1959 fick sin första roll i en långfilm. En i alla bemärkelser ruskig historia som hette "The Blob".
Samma år fick han en TV-roll som prisjägare i en västernserie. Det var början till hans kändiskarriär.

Genom åren har han medverkat i många publiksuccéer. Förutom "Bullit" och "Papillon" (där han spelade mot Dustin Hoffman) kan nämnas "Getaway" med Ali McGraw (som han så småningom gifte sig med men skilde sig från redan efter ett år). Den sista film med McQueen vi sett i Sverige är "Tom Horn" som gick upp på biograferna i somras. Men han hann med att göra ännu en, "The Hunter", innan tiden tog slut.

LUNGCANCER
För flera månader sedan avslöjade Steve McQueen att han led av lungcancer. I ett försök att stoppa cancern reste McQueen och hans fru Barbara Minty till en hälsofarm i Mexiko och ett kortare tag såg han ut att bli bättre.
Steve McQueen avled, 50 år gammal, på sjukhuset i Juarez.
-----------------------------------------------------------------------
Aftonbladet den 8 november 1980.


Steve McQueen blev bara 50 år gammal.
------------------------------------------------------------------------

Piteå Tidningen den 12 mars 1990.

På lördagen skrevs ett litet stycke historia i Piteå då Götas cafékiosk vid Sundsgatan gick på auktion.
- Snart har vi bara asfalt och höghus, det gamla Piteå försvinner, sa en av de många stamkunder, som var med vid auktionen.
I över 50 år har cafékiosken varit ett kärt mål för morgontidiga pitebor som träffades för att dryfta dagens och morgondagens problem. Innehavarinnan fru Göta Holmlund lägger av efter 21 år. Kiosken skulle ha forslats bort för länge sedan, men stadens styrande gav fru Holmlund dispens till i år. Auktionen lockade mycket folk.


Innehavarinnan fru Göta Holmlund hjälpte auktionsutroparen Fingal
Åström. Efter 21 år lägger hon av med sin rörelse.



Man skulle kanske tycka att det inte är så märkvärdigt när en kiosk försvinner, men Götas cafékiosk var en del av det gamla Piteå och för många pitebor något speciellt. Kiosken har öppnats klockan 6 på morgonen och då har morgonpigga pitebor av alla kategorier strömmat till för att få sig en kopp kaffe och tala om dagens och morgondagens problem. Här har man diskuterat politik, fotboll och ishockey. Innehavarinnan Göta Holmlund har varit som en mor för alla och därför ter det sig naturligt att det för många kändes lite vemodigt när hela klabbet gick på auktion och i dag bara är ett minne.

Många av stammisarna har gått till kiosken varje morgon i 15-20 år. På lördagen var det Fingal Åström från Pålmark som svingade klubban och sålde kaffekoppar, bord, stolar och allt lösöre överhuvudtaget. Själva kiosken fann också sin köpare och den kommer troligen att förvandlas till sommarstuga ute i skärgården någonstans.


Skylten "Förtäring av spritdrycker...." ville många ha som ett minne.


Auktionen är slut. Kvar är bara en gammal pitebo som slagit sig ner
och mediterar. En av dem som var med när kiosken kom till. - Vart
skall vi nu ta vägen? frågar sig stamkunderna.
------------------------------------------------------------------------------

Text: Sven Meyer. Foto: Hans G. Pettersson.
Piteå Tidningen den 1 september 1969.

SVENSKA FAMILJETIDNINGEN - som utkom den 30 juli 1938
ägnade en stor del av utrymmet åt att berätta om Piteå med om-
nejd. På omslaget ses för oss pitebor en välkänd vy. Nämligen kyrk-
stugorna med Öjeby kyrka i bakgrunden. Temat i denna tidskrift var
alltså Piteå. Ja, även Älvsbyn fick vara med på ett hörn. Ska lägga ut
lite av materialet längre fram på min blogg.

Piteå Tidningens semesternummer "Turist 70" sommaren 1970.

Expressen den 3 mars 1986.

Storbandsjazz på ungdomsgårdarna. Tja, varför inte? Piteå Havsband
med ungdomar mellan 13-16 år är ett lovande gäng. Piteå-ungdomar-
na besökte Centrumgården och det lät ganska skönt om dem, bl. a.
när de spelade Gilbert O´Sullivans "To much attention" på sitt speci-
ella sätt.

Nu försöker ungdomsgårdarna introducera storbandsjazz. Piteå Havsband,
heter ett storband på 12 man, varav två flickor, som förra söndagen be-
sökte Centrumgården i Skellefteå i samband med en turné.
Ungdomarna är i åldrarna 13-16 år, med andra ord ganska unga i gamet.

Sune Wiklund, som lett storbandet sedan i fjol höstas, säger om sina skydd-
slingar:
- Här har vi många lovande musiker, om de inte tappar intresset. Flera av
dem har redan aviserat intresse om att fortsätta på Framnäs efter grund-
skolan.

Dålig akustik
Det låter ganska mycket av Piteå Havsband när man drar igång med sina
fem saxofoner, två trumpeter, tromboner, gitarr, elbas och trummor. Och
det låter skönt, men naturligtvis har ungdomarna mycket kvar att lära.
Under veckosluten åker de runt med sin buss och spelar på ungdomsgårdar
och andra mindre ställen. Det är roligt tycker Piteå-ungdomarna, även om
det kan vara problem.
- De små lokalerna vi spelat i, har passat oss ganska dåligt, eftersom aku-
stiken varit botten. CG har nog den bästa akustiken, säger Sune Wiklund.

Till Tyskland
Men till sommaren kommer betydligt större uppgifter. I juni ska Havsbandet
åka till Tyskland på turné och på hemvägen stannar bandet på Skansen i
Stockholm för en spelning. Det låter skönt om Piteå Havsband, när man t ex
spelar Gilbert O´Sullivans "To much attention" på ett litet annorlunda sätt.
- Det håller inte att bara spela gamla swing-låtar, säger Sune. Den enda stilen
som går hem är att arrangera om dem till lite poppigare toner eller också göra
arr på poplåtar.

Medlemmarna i Piteå Havsband:
Ledare: Sune Wiklund.
Altsax: Inga-Lill Ekendahl, Ann Åström.
Trumpet: Svante Myhr, Bosse Strandberg.
Trombone: Anders Nyström.
Tenorsax: Ralf Lindberg, Göran Högberg.
Barytonsax: Håkan Norberg.
Gitarr: Knut Marklund.
Elbas: Folke Wiklund.
Trummor: Roger Lindqvist.
---------------------------------------------------------------------------------------------
Norra Västerbotten den 14 april 1973.

PS. Den inplanerade turnén till Tyskland, blev inte av sommaren 1973.
Däremot nästkommande år, d.v.s. 1974, åkte Havsbandet till Tyskland.
Sommaren 1973 uppträdde vi på Solliden Skansen. Där vi gjorde en
konsert där TV-mannen Olle Björklund var presentatör.
/Roger.

Piteå stad. Gatan är för mig okänd. På skylten står att läsa; "J.W.
Andersson, Maskin Agentur - tel. 436.

Foto: G. Holmström, 1934.


Piteå Hamn, 1934.

Foto: G. Holmström.


Vid Piteå Hamn, 1934.

Foto: G. Holmström.


Piteå stads rådhus med sin stilrena empirefasad.

Foto: G. Holmström, 1934.


Gårdsinteriör från 1930-talets Piteå.

Foto: G. Holmström, 1934.


Den Lundbergska handelsträdgården i Piteå.

Foto: G. Holmström, 1934.


Sadelmakaren Blom i Piteå.

Foto: G. Holmström, 1934.


En trädgårdsidyll vid Hällan i Piteå. En gång skapad av G. Ringius.

Foto: G. Holmström, 1934.
------------------------------------------------------------------------------------
Bilderna är hämtade ur Norrbottens Läns Hembygdsförenings Årsbok 1935.

Rådhustorget i Piteå.

Piteå Tidningen den 17 mars 1962.