Jörn Donner död
Författaren, filmskaparen mm Jörn Donner har avlidit, 86 år gammal. Det finns mycket att säga om Donner, men han var i mitt tycke rak och ärlig i sitt sätt att vara. Han både tänkte och tyckte högt i sin omgivning. Ett tecken på ärlighet. Dödsorsaken var lungcancer.
Roger
Olof Palme (1927-1986)
I dag den 30 januari 2020 skulle Olof Palme fyllt 93 år. Vid fyllda 59 år så mördades han den 28 februari 1986.
Min första "Kuvakasettinauhuri" /1978
Yes! Min allra första videobandspelare inköpt på Beliva i Piteå. Videobanden var fyrkantiga och tjocka. Tyvärr så kommer jag inte ihåg summan, men det rörde sig om några tusenlappar. Jag har för mig att jag offrade mitt gage till denna intressanta uppfinning. Två av de allra första programmen jag spelade in var filmen "Sven Klangs kvintett" och en konsert från Gröna Lund med trumslagaren Buddy Rich. Jag minns att någon i vänkretsen ville att jag skulle spela in Melodifestivalen som sändes lördagen den 11 februari 1978. Samma kväll spelade vi på populära Perudden utanför Piteå. Jag tror inte att jag spelade in.
Den kvällen kom Kikki Danielsson med "Miss Decibel" och Björn Skifs med "Det blir alltid värre framåt natten" på samma plats och poäng. Sedan juryn hade överlagt så blev Björn Skifs festivalens vinnare.
- Varför är ditt skägg grått?
- Varför är ditt skägg grått, farfar, frågade ett av mina barnbarn.
Jag hade faktiskt inget bra svar på det. Jag ville ju inte säga sanningen att det är pga ålderdom... jag är 18 år i mitt huvud, 62 i min kropp (ibland 85). Hur förklarar man det?
Hortlax-Kenya-Hortlax
Hösten 1986 åkte svågern och svägerskan till Afrika. Närmare bestämt till sitt jobb på ett barnhem i Komotobo, Kenya. Där blev de kvar i tolv år. Första hembesöket kom sommaren 1988. Vi skrev brev till varandra, men vi använde oss också av postens ljudbrev som vi skickade med jämna mellanrum. Kassetten på bilden skickade vi i början av januari 1987, och när Solbritt och Kjell hade spelat in sin hälsning så fick vi den tillbaka. Närmare bestämt den 26 januari samma år. Vår yngste son var då exakt sex dagar gammal.
Efter de tolv åren så fanns Afrika kvar i deras hjärtan. De brukade åka på besök då och då, vid ett tillfälle så kom 7-barnsmamman Ester på besök. Hon bodde i en trång hydda ensam med sina barn. Resan hade bl a Solbritt och Kjell bekostat. När hon skulle åka hem, så fick hon en gåva av mig och hustrun, det var en guldfärgad ängel som Ester blev överlyckilg över. Vi fick senare veta att den guldfärgade ängeln satt på en hedersplats i hennes lilla hydda i Kenya.
Solbritt och Kjell bildade senare SK-AID en hjälporganisation som hjälper barn i Kenyas slum. Jag sitter själv med i deras styrelse. I morgon åker svägerskan Solbritt till Kenya en vistelse på ca sex veckor. "Mother Solbritts Hospital" är namnet på en slags hälsocentral som Solbritt och Kjell har uppfört genom sitt SK-AID. Det finns mycket att berätta om hur deras organisation har hjälpt behövande därborta. Svågern Kjell sa så sent som ikväll att deras tid i Kenya var den bästa tiden i deras liv. Det bästa av allt är att hjälpen fortsätter.
Roger
Bloggbesökare
En alldeles färsk bloggstatistik fick jag för en stund sedan. Den visar var i världen bloggläsarna finns:
England, Kanada, Litauen, Nederländerna, Spanien, Finland, Ukraina, Tyskland, Danmark, Norge och USA. Sverige finns ju naturligtvis också med. I USA finns det många som följer bloggen.
Leverans från plättfabriken
Specialbeställda plättar från plättfabriken. Mina initialer kostar lite extra. Men man lever ju bara en gång.
Bloggläsare...
När bloggen föddes den 22 december 2008, och jag tryckte ner tangenterna för allra första gången, trodde jag att mina eventuella läsare skulle vara de närmast sörjande. Jo, det var riktigt darrigt från början, ungefär som den där sekvensen när Bambi ska ut på isen den första gången, benen lyder inte det slutar med ett platt fall. Men alla är vi barn i början. Jag minns att jag var väldigt nöjd när läsekretsen kommit upp till sju besökare. En av dem var min svåger. Även en av mina kusiner hade gjort ett besök.
Att ha en blogg var nog mest för min egen tillfredsställelse. Att berätta, blev mer och mer min grej ju äldre jag blev. Är man dessutom historiskt intresserad, och insnöad på det som hänt i världen ja, då kände jag att jag hade hittat alldeles rätt. Frågan jag ställde mig var, finns det någon eller några därute som tänker som mig? Det kom senare att visa sig att så var det. Jag är tacksam över alla dem som troget följt mig genom åren. Häromdagen fick jag veta att radio-legenden mm Ulf Elfving också gör ett bloggbesök då och då. Tack!
Roger
Robert Bergman avliden
Fd PT-journalisten mm Robert Bergman har avlidit, 68 år gammal. Dödsfallet inträffade under nyårshelgen i samband med ett Stockholmsbesök. Jag kom att träffa honom nångång då och då, nu senast hösten 2019 när han var en av deltagarna i gruppen "Piteå 400". Piteå fyller 400 år som stad den 12 maj 2021 där har Robert Bergman varit verksam.
Vila i frid!
Hmm...
Bosse Winberg död
Gitarristen Bosse Winberg har avlidit 80 år gammal. Det var 1961 som det legendariska bandet från Göteborg bildades. The Spotnicks räknades som ett av världens mest berömda instrumentalband under 1960-talet tillsammans med The Shadows och The Ventures.
Redaktören Harald Hedqvists ord om världen, julen 1972
Journalisten, redaktören Harald Hedqvist jobbade på Piteå-Tidningen.
Don Corleone-Lindqvist
GOTT NYTT ÅR!
Återigen...
Återigen på listan över de mest besökta bloggarna.
Bloggen fyller 11 år
Den 22 december 2008 föddes rogerlindqvist.blogg.se
Elva år har alltså gått, under de åren har jag gjort 20.610 inlägg 37.737 bilder har publicerats. Frågan är då, orkar jag ännu ett år till? Den som lever får se!
GOD JUL! till er alla.
Marie Fredriksson död
På morgonen den 9 december 2019 avled Marie Fredriksson. Hon blev 61 år gammal.
Förhållningsregler till sönerna
När våra tre söner var i de yngre tonåren, gav jag dem två bestämda förhållningsregler.
1. Jag vill aldrig veta av att ni någonsin lyfter handen mot en kvinna.
2. Jag vill eller aldrig veta att ni beblandar er med fascister/extremister vare sig det gäller på den högra eller vänstra flanken på den politiska skalan.
Idag så har jag facit. Andreas, Robert och Daniel lydde sin farsa.
Gran Canaria /2015
Jag och sonen Robert, reste till Gran Canaria i slutet av februari 2015. Under ca ett år hade jag haft problem med värk i armar och axlar. Under veckan i värmen så blev värken mindre. Den här bilden togs när jag sitter på en balkong med en roman av Kerstin Ekman. Boken fick jag i julklapp av min fb-vän Ann Thörnqvist.
Då blev jag rädd
Torsdagen den 30 maj 2013 kl. 13:30 stod jag parkerad med min Volvo utanfär Hälsocentralen i Hortlax. Elisabeth hade ett ärende på Apoteket. Plötsligt så kommer ett vitt fordon och parkerar på den andra sidan mitt emot mig. En ung mamma samt en liten kille i 4-5-årsåldern öppnar bakdörren och kliver ut. Samtidigt så kommer chauffören också ut med bestämda steg. I passagerarstolen inne i bilen sitter en man. Det var varmt den här dagen, så jag hade sidorutan öppen.
Plötsligt börjar mannen som är utanför bilen att skrika åt kvinnan med barnet. Den lilla pojken börjar gråta. Den arga mannen, är som jag förstår kvinnans make. När han skriker som mest tar han fram en svart babykorg, som ses på bilden. Efter nån sekund så kastar han korgen med all sin kraft så den tar mark på den grässlänt som finns ett antal meter längre ner mot bilparkeringen. Då blir jag rädd. Jag trodde att det satt ett litet barn i den svarta korgen. Kvinnan ryggar tillbaka, och just i den stunden ser jag att hon håller en liten bebis i sin famn. Tur var väl det.
Mannen fortsätter att vara högljudd och aggressiv. Den lilla killen gråter högljutt och söker sin mammas ena hand. Så småningom så slänger sig mannen in i sin bil och åker därifrån med en rivstart. När bilen passerar mig kastar han en arg blick mot mig. De två männen var båda utlänningar. Jag skyndar mig ut ur bilen och går fram till mamman med sina två barn. Jag frågar hur hon mår. Hon svarar att allt är Ok. Hon hämtar den svarta korgen och ställer den vid sidan av entrédörren. Efter en stund rusar en anställd vid Hälsocentralen ut och kommer till mig där jag sitter i bilen. Hon säger att hon hade sett allt som hände, och blev lika skräckslagen som mig när mannen under ett vrål kastade babyns stol långt ner mot parkeringen.
Hon berömmer mig och tycker att jag uppvisat civilt kurage i och med att jag brydde mig. Det har passerat drygt sex år sedan händelsen, men jag brukar tänka på det som hände de gånger jag har vägarna förbi på Hälsocentralen. Jag glömmer inte heller den vettskrämda lilla killen och hans mamma.
Roger
