Bilderna som inte kom med......

Lite fler bilder, de som inte kom med i föregående inlägg:


Minsveparna HMS Sökaren - byggår: 1916. HMS Sveparen - byggår:
1917. HMS Sprängaren - byggår: 1918. Det var på Sökaren längst t.v.
som min pappa hjälpte till att desarmera minor under krigsåren.


Statsisbrytaren Ymer. Enligt uppgift så fanns min far även ombord
på denna båt.


Den svenska tigern.....som blev ett begrepp under kriget. Den randiga
tigern, var en påminnelse, för att man absolut inte fick "prata bredvid
mun". För hemska tanke, tänk om din eventuelle bordsgranne, eller
din medpassagerare på bussen, arbetade för en främmande makt,
så kunde dina uppgifter om ev. krigshemligheter få ödesdigra följder.


Fördelningskort, som fanns i min fars efterlämnade saker.


Skaffningskort dvs en matbiljett som användes till frukost, lunch och
middag.


Terminlönebok. Krigslöneklass nr. 1. Den 23 november 1943.


Den s.k. "dödsbrickan". Så småningom blev min far om-
registrerad från flottan till I 19 i Boden, då skrapades
den gamla beteckningen helt sonika bort och den nya
stämplades in.


Omregistrering den 26 juli 1954.


Härliga, sköna, rara, goa; Charlotte Kalla!


CHARLOTTE KALLA. Grattis till guldet!

Foto: Expressen.

- GULDÖRAT 1974 -











"Ny Musik" - jan. / feb. 1974.


"Vid pianot: P. Ramel"

När jag fyllde jämna år för två år sedan gav jag mig själv en present; fem stycken CD-skivor med och av Povel Ramel. Med på Povels "lustifikationer" är även Brita Borg, Monica Zetterlund, Alice Babs, Martin Ljung, Anne-Lie Rydé, Wenche Myhre, Charlott Strandberg m fl På Povels samlade verk finns många go´bitar, men en av dem är min speciella favorit; "Underbart är kort", inspelad 1956. Den fanns även med i Povels film "Ratataa" från samma år. Det finns ytterligare ett par/flera örhängen. "Ta av dig skorna" - 1965. "Följ mig bortåt vägen" - 1954 osv. Den allra första LP-skiva som jag fick var med Povel. Och den snurrade runt många tusentals varv på skivtallriken därhemma. Povel var djupt förankrad i den svenska folksjälen. Inte undra på det, han underhöll sin publik i hela 68 år, från debuten 1939 fram till sin död 2007.


POVEL RAMEL (1922-2007).



Povel skrev genom åren väldigt fina låtar och med ibland väldigt
underfundiga texter. Frågan är dock denna, om inte en av de allra
bästa och mest finstämda är - UNDERBART ÄR KORT -




- Underbart är kort -

Bara en enda ros på ett evigt hänge
så är livet
bäst varar länge
men underbart är kort -
alldeles för kort

Följer du ödets väg genom dunkla gränder
når dig solen
en glimt i sänder
ty underbart är kort -
alldeles för kort

På var sommaräng du finner bara en
lyckoklöver
någonstans
och likaså en enda gång du möter just den vän
du behöver
så grip din chans
Men fort - innan den flyr bort
underbart är kort -
alldeles för kort

Text o musik: Povel Ramel.


Vid pianot: P. Ramel.


Vår i luften

En titt på våran tempmätare visar en ynka minus grad. Solen belyser de höga snödrivorna på våran tomt, och genast så känns allt betydligt bättre. Det känns nästan som en liten försmak  till vår. Men som vi alla vet, vi luttrade norrlänningar, så kommer inte den riktiga våren förrän någon gång i aprilmånad. Men det känns bra när vädrets makter "bjussar" litegrann på humanare temperaturer. Blidväder är bra, men p.g.a. den rikliga snön så lurar rasriskfaran. Grannen skottade sitt uthustak igår, och det kanhända att jag måste göra detsamma, vad det lider. Hjälpte en av sönerna - Robban - att skotta av garagetaket häromdagen. Och det var ett klokt beslut. Det vilade en enorm tyngd på hans dubbelgarage, och om olyckan är framme så kan det sluta med ett ras.

Hustrun har återigen åstadkommit en kulinarisk smaksensation. Blev alldeles nyss serverad lasagne. Och det smakade som alltid supergott! Hon har pratat om att eventuellt göra palt på eftermiddagen. Isåfall blir det s.k. "flatpalt". Vi får väl se om det nu blir den utlovade palten eller kanske nånting helt annat?


Taunus - 1939




Spencer Tracy - "Gissa vem som kommer på middag?"

En av Hollywoods mesta och största superstjärnor på den vita bioduken, hette Spencer Tracy (1900-1967). Tracys bästa vän i det privata var Humphrey Bogart. Strax innan Bogey avled den 14 januari 1957, var det vännen Spencer som hälsade på, och för att även ta ett sista farväl. Spencer Tracy levde i ett samboförhållande med aktrisen Katharine Hepburn (1907-2003) från 1942 fram till sin död 1967. Tracy ingick äktenskap 1923 med Louise Treadwell, och fick med henne två barn. Men eftersom Tracy var troende katolik grusades de eventuella giftermålsplanerna med Hepburn.

Spencer Tracy blev 1938 tilldelad en Oscar för sin insats i filmen, "Havets hjältar". Året därpå upprepades samma procedur, då för sin medverkan i "Han som tänkte med hjärtat". 1967 skulle bli Spencers sista år i livet. Innan sin död spelade han och Hepburn med i filmen, "Gissa vem som kommer på middag". I original: "Guess Who´s Coming to Dinner". I övriga roller; Sidney Poitier och Katherine Houghton, den sistnämnda för övrigt en systerdotter till Katharine Hepburn. Spencer Tracy var allvarligt sjuk under inspelningen, och dog bara några veckor efter filmarbetets slut.


Katharine Hepburn och Spencer Tracy i "Gissa vem som kommer på
middag" från 1967, i regi av Stanley Kramer. Tracy avled kort efter
sin medverkan.


Tord Lundström - ishockeyspelare


Kirunagrabben Tord Lundström som gjorde stor lycka i klubblaget
Brynäs IF och hockeylandslaget Tre Kronor.
--------------------------------------------------------------------------------------------
Norra Västerbotten den 21 december 1964.


-"Mitt namn är Vanlig - Viktor Vanlig!"


Goddag herr Vanlig! Får man störa så här på söndagskvällen?

- Absolut! Jag sitter som vanligt i min vanliga fåtölj, och tittar
som vanligt på min, vid det här laget, vanliga gamla televisions-
apparat.

Ja, jag förstår att herr Vanlig tittar på OS?

-Nej, definitivt icke! Jag tittar som vanligt på de gamla vanliga
repriserna som TV som vanligt lägger in i sin vanliga tablå.
Som vanligt alltså!

Får man fråga vad herr Vanlig har gjort denna vackra februari-
söndag?

-Som bruklig är, har jag och min kära (vanliga) hustru, tagit våran
vanliga promenad, som vanligt alltså.

Säg mig herr Vanlig, vad bjuder morgondagen på?

-Jo, som vanligt är, så äter vi vår vanliga frukost med det vanliga
innehållet. T.e.x. vanliga ägg, vanlig ost, vanligt mjukbröd, vanligt
kaffe, vanlig juice - ja, som du hör så är allt detsamma - som vanligt.

Men herr Vanlig, skulle ni aldrig vilja prova på någonting, ja, kanske
för omväxlings skull, lite ovanliga saker?

-Nej usch och fy bubblan! Det vanliga i den vanliga vardagen, är icke att förkasta.
Vi trivs med att vara - just precis, vanliga. Vanlig, ja, det har jag varit sedan barnsben.

Ja, tack då herr Vanlig! För att jag fick göra denna intervju.

-Tack ska du ha, nöjet är helt på min vanliga sida. Adjö!


Teckning o text: Roger Lindqvist (som vanligt)


Toini Gustafsson - OS i Grenoble 1968



Skiddrottning och tillika OS-drottning! Toini Gustafssons två guldmedaljer
samt en silvermedalj gjorde den blonda norrländska skidåkerskan till
ett stort utropstecken under vistelsen i det olympiska Grenoble 1968.

Foto: Roony Johansson. Aktuellt.

Sverige - Sovjet / OS i Grenoble 1968


1968 gick de Olympiska vinterspelen av stapeln i Grenoble. På bilden
syns de svenska hockeylandslaget i hård duell med det sovjetiska
hockeykämparna. Matchen spelades den 13 februari. Trots en jätte-
isats så vann Sovjet matchen. Bilden visar när Firsov stöter in 1-0
bakom den svenske målvakten "Honken" Holmqvist. De övriga spel-
arna är "Lill-Strimma" Svedberg, Arne Karlsson. OBS! Att samtliga
svenskar är hjälmlösa. De ryska spelarna är, Firsov, Kuzkin, Stars-
jinov.

Foto: Aktuellt.


Uffe Sterner med Sven-Ingvars.......

Jo, det är faktiskt sant. Hockeykändisen Ulf Sterner sjöng tillsammans med tre av sina lagkompisar i Färjestad, in en kampsång i början av 70-talet. Sven-Ingvars kompade, och låten den hette (naturligtvis) "Färjestad, Färjestad!". På skivans B-sida fanns en inspelning av Sven-Ingvars (med Sven-Erik) i låten; "Tur i kärlek". En låt som vi förresten hade på våran repertoar när jag började i dansbandet Rolf Åhmans 1974.


Sven-Ingvars spelade och hockeyspelarna Uffe Sterner, Conny
Evensson, Björn Fagerlund och Nicke Johansson i värmländska
ishockeylaget Färjestad, sjöng för full hals. Melodin, Färjestad,
Färjestad, hette i original: "Den svenske flottisten" och vars
upphovsman var Vincent Scotto. Den svenska texten och omarb-
etningen stod Thore Skogman och Inge Olsson för.


På singelns B-sida fanns Sven-Erik Magnusson och Sven-Ingvars
med "Tur i kärlek". Inspelningsår: 1971/72 ?


Fullt hus!

Igår gratulerade vi Andreas på hans födelsedag. Tillsammans med Solbritt och Kjell åkte vi till Ante, Jennie och Norah för att umgås och ha trevligt en stund. Robert, Jannice och Max dök också upp, liksom Daniel och Hanna. David, Elin, Ella och My tittade också förbi. En lyckad födelsedag med andra ord - ja, åtminstone tyckte vi att det var härligt att få sitta ner med en kopp kaffe och ett go´fika, och bara umgås. Tack för en trevlig stund!


Elvis - "The - 68 Come Back Special"

Elvis Aron Presley har förgyllt min kväll. Efter melodifestivalens alltför magra utbud var det skönt att få skölja ut "musikskvalet" ur mitt huvud, och istället få avlyssna ett riktigt fullblodsproffs. Elvis! I denna "Come Back Special" som sändes ut över hela den amerikanska kontinenten den 3 december 1968, bjöds TV-publiken  på idel Elvis-klassiker. Elvis var äntligen tillbaka efter åtta långa år. TV-showen hade även ett litet svenskt inslag. En röd gitarr av märket "Hagström Viking II" tillverkad i Hagström fabriken i Älvdalen, hängde kring rockidolens hals. Så vi får väl ta åt oss litegrann av berömmelsen härhemma i gamla "Svedala", för Elvis goda val av instrument. Trots att det förflutit 42 år sedan programmet sändes första gången, så kändes det rätt så tidlöst. Kanske för att Elvis är den rockikon han är, som med sin hypnotiska makt får oss att nynna med i hans låtar. Och det var just precis det jag själv upptäckte, där jag satt i min vardagsrumssoffa, och med ett litet leende i ena mungipan trallade med i den sena natten. Men inget är som det tidigare har varit. Elvis är för alltid borta sedan den där augustidagen 1977, när han endast 42 år gammal lämnade jordelivet. Eller för att kanske använda ett annat mycket mera passande uttryck: "ELVIS HAS LEFT THE BUILDING!"


Elvis i högform!


Elvis med sina gamla polare, Scotty Moore och D.J. Fontana
m.fl.


Alla de gamla klassikerna var med........


Elvis med sin röda Hagström Viking II tillverkad i Älvdalen
i Hagström-fabriken.


Hagström-gitarren som Elvis använde den 3 december 1968.


Elvis är borta. Men hans skinndress som han bar finns
fortfarande att beskåda för alla de tusen och åter tusen-
tals människor som besöker diverse ambulerande Elvis-
utställningar runt om i världen.

- Elvis has left the building -


Heja Kalle!

I kvällens melodifestival medverkar Orsa Spelmanslag med bl a spelemannen och multimusikern Kalle Moraeus. Fastän jag inte hört låten, så hejar jag ändå på deras bidrag. Kalle såg jag i en dokumentär för inte så länge sedan, där han medverkade med sina bröder. Snacka om musikalisk begåvning. Det är nästan så att man blir grön av avund när man ser Kalles uppträdanden både på platta, scen och TV. En gång medlem i Kungliga filharmoniska orkestern. Kalle syns också tillsammans med Benny Anderssons orkester. Därimellan åker han ut på turné med dragspelaren Bengan Janson. Han trakterar sin fiol lika proffessionellt som han spelar kontrabas, elgitarr, mandolin eller sjunger. Så heja Kalle friskt humör - Heja-Heja-Heja!!!


Kalle Moraeus - multimusiker med många strängar på sin lyra!
Heja Kalle friskt humör, det är de som susen gör, Heja-Heja-Heja!


Grattis Andreas!


Grattis på din födelsedag Andreas! När du idag fyller 28 år. Nyss var
du en liten kille - och vips......är du en mycket större kille!
Ha en bra dag idag önskar din mor och far.
GRATTIS!!!


Guns N´ Roses - Slash

Danne, min yngste son, brukat då och då förse sin far med böcker som handlar om berömda artister, musiker, pop- och rockgrupper. För inte så värst länge sedan läste jag historien om bandet Mötley Crüe och dess medlemmar. Det var i många stycken en rent vidrig slags historia, där medlemmarna på ett personligt sätt berättade om diverse knark och sexorgier under sina turnéer. Den bok jag fått på mitt nattygsbord för tillfället, är en självbiografi skriven av Guns N´ Roses-gitarristen Slash, eller Saul Hudson som är hans riktiga namn. Om än denna berättelse inte på samma sätt dryper av perversiteter - som i Mötley Crües fall - så handlar den ändå i mångt och mycket om turnelivets baksidor och fallgropar. Här finns också väldigt detaljerade intima historier om drogorgier och deras sätt att leva, i en dekadent tillvaro som ingen vanlig medelsvensson någonsin kommer i närheten av. Slash hoppade av gruppen 1996 pga en hel del kontroverser med sångaren och frontmannen Axl Rose. Därefter har Slash spelat med bl a Velvet Revolver, och även med Michael Jackson.


Boken om Slash och Guns N´Roses utkom 2007.


En hälsning från Harry Brandelius


När sångaren Harry Brandelius ibland turnerade i norra delen av Sverige
så brukade dragspelaren Lars-Erik Boström finnas vid hans sida.
Lars-Erik var Harrys ackompanjatör, och som ett bevis på deras vänskap
så fick Lars-Erik denna hälsning av Harry 1984. Jag tror även att Lars-Erik
brukade kompa Jokkmokks Jokke också. Harry Brandelius föddes 1910
och avled 1994. Lars-Erik var född 1935 och gick ur tiden 2003.


Lars-Erik Boström spelade dragspel i Lars-Erik Thorbjörns trio från
Luleå. Lars-Erik och jag möttes vid ett tillfälle på Pite Havsbad under
ett orkesterforum. Jag och en av mina kollegor blev uppbjudna på
hans hotellrum. Inte långt efteråt ringer han mig. - "Ja, tjenare!
Jo, jag undrar om du skulle vara intresserad av att jobba fackligt
inom musikerförbundet!", frågade han mig. Jag tackade nej, med
motiveringen att jag inte hade tid till detta. Jag minns att vi även
hann med att samtala om dragspelaren Erik Frank också. Lars-Erik
hade en gång i tiden varit proffessionell musiker i Stockholm. En
duktig musikant med andra ord, denne dragspelande lulebo. På denna
bild syns Lars-Erik stående till vänster.






Nytt ålderdomshem i Piteå


Piteå Tidningen den 13 juni 1957.

Folke Antonsson, en naturbegåvning - 1968


"Gitarren är fortfarande det instrument som Folke Antonsson känner
sig säkrast vid. Det är sällan han spelar något han inte själv komp-
onerat".

"Månntro om någon av Piteås konst- eller musikvänner hört
talas om Folke Antonsson. Har man inte det så kanske det är
lämpligt att redan nu lägga det namnet på minnet. För om den
grabben kommer i rätta händer bör det inte dröja många år
innan han är ett välbekant namn inom, i första hand musiken.
Folke Antonsson, hemmahörande i Bergsviken, är bara 16 år,
men redan nu har han skrivit ett flertal egna verk för piano,
han har fulltecknade böcker med text och musik för gitarr,
han har en diktsamling vid ett förlag för utlåtande och flera
diktsamlingar liggande hemma. Han har också manuskript till
barnböcker och arbetar på en roman. Ur sin musik och litteratur
hämtar han motiv till sina tavlor, som står staplade inne i hans
rum. Hans framtidsplaner då? Ja, närmast har han tänkt söka
in vid Grans  lantbruksskola.....Han tror sig nämligen inte ha
någon chans att komma in vid t ex musiklinjen på Framnäs eller
vid konstlinjen på Sunderby folkhögskola. Men vad har en grabb
som skriver sonat för piano, på en lantbruksskola att göra egen-
tligen?

-Jag vet väl inte vad jag egentligen vill, säger Folke, och förresten så är
det ingen musiklärare eller musikkännare som hört mig spela sedan jag
slutade skolan och därför vet jag ju egentligen inte hur mycket jag kan
inom musiken. Men det skulle vara kul få höra ett expertutlåtande, fastän
man samtidigt är lite rädd för resultatet av ett sådant.

Först för ett och ett halvt år sedan fick han möjlighet att börja träna på
piano i hemmet, sedan dess har det använts mycket flitigt. Tidigare blev
det mest text och musik för gitarr och han har otaliga anteckningsböcker
i vilka låtarna finns nedskrivna. Trots att han nu har piano har han inte
slutat skriva för gitarr. Här håller han sig mest till folksånger och protest-
sånger, men det lite mer popbetonade tongångarna finns också represen-
terade i hans repertoar. Tillsammans med en annan bergsviksyngling,
Kent Lundberg, brukar han på somrarna var ute och spela vid olika arr-
angemang, då under namnet - Folkenth - . Vid dessa tillfällen framför de
till största delen Folkes egna kompositioner, som är bra genomarbetade
och ofta har en prägel av protest över sig.

- Man är väl lite av en protestmänniska, säger han, och kan inte låta bli
att påverkas av politiken i dagens samhälle. Det gåt heller inte komma
undan det som dagligen händer ute i världen där politiska motsättningar
förskaffar människorna ett oerhört lidande. Han sätter sig ofta ner och
skriver dikter, som gärna anknyter till krig och människors lidande, men
som lika gärna kan sväva ut i något helt annat. Människan är dock alltid
i centrum.

En mängd dikter har han liggande hemma medan en samling finns på ett
förlag. Redan 1963-64 skrev han manuskriptet till en barnbok, 125 maskin-
skrivna A 4-ark, och nu har han börjat på en roman. Denna tilldrar sig i
England på 1800-talet och kommer att få något av en skräckmystik över sig.
Men för att kuna förlägga handlingen till ett annat land så pas långt tillbaka
i tiden måste han vara ganska väl förtrogen med landet och det har han
blivit genom att läsa en mängd olika böcker av engelska författare. På
det viset har han kunnat bilda sig en uppfattning om människor och deras
levnadssätt i en gången tid.

- Just nu läser jag mest konst- och musikhistoria, vilket jag blandar upp
med någon lättare litteratur, gärna någon roman.

Men 16-åringen nöjer sig inte med de här ämnesområdena, utan målar också
tavlor i olja, akvarell och pastell. Motiven tar han gärna från sina dikter och
kompositioner. En av de sista målningarna föreställer en dödgrävare,
Oliver Warmson. Och under tiden han målar sätter han gärna på skivspelaren
och lyssnar till både klassisk och populärmusik.

- Om det går kommer jag naturligtvis att fortsätta med musiken, säger Folke
Antonsson. Men skulle det bli så att jag söker mig till ett helt annat yrke än
det som har med konst och musik att göra kommer jag givetvis ändå att som
fritidssysselsättning fortsätta med musiken. Kanske också med lyrik och olje-
målning".

-------------------------------------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 21 mars 1968.
--------------------------------------------------------------------------------------------------

1983 fick jag förmånen att medverka på den julskiva som Norrmalmsskolans kör gjorde
under ledning av Folke Antonsson. Medverkande musiker var: Roger Lindqvist, Paul Lind-
berg, Curth Nilsson, Åke Jönsson, Håkan Norberg, David Maytan, Ola Frodell m fl. Inspel-
ningen gjordes i "Älv-studio" - Älvsbyn. Tekniker var Sven-Åke Andersson.

Utgivna böcker av Folke Antonsson: "Den gode Leher", "Glasmannen".
Folke är även dirigent och ledare för Hortlaxmanskör. Samt även för
"Pite Barn o ungdomskör"


Hortlax manskör med dirigenten Folke Antonsson t.v. klädd i vitt.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0