Roger Lindqvist

En dag för några år sedan stötte jag ihop med PT-journalisten och redaktionssekreteraren Jan Lundqvist på Uddmansgatan i Piteå.

-"Jag har en historia på Pitemål!", sa jag.
-"Har du skrivit ner den rätt grammatiskt då?", frågade Jan
-"Nja, man kan väl säga att det är en berättelse på Hortlaxmål", sa jag till honom.

Historien publicerades (dock inte den som finns i detta inlägg). Och när jag morgonen därpå skulle på en bensinmack för att tanka, kom det fram en man som sa att han skrattat gott åt historien. Men fastän han pratade Pitemål, hade han fått tänka till ordentligt när han såg den i skrift. En gång för länge sedan, befann jag och två kompisar vid färjstället i Pitsund. Vi pratade hej vilt (naturligtvis på klingande Pitemål) Då en herre kom fram till oss och undrade vilken sorts dialekt vi talade. "Bonnschka" (pitemål) blev svaret. Då tittade han på oss med ett brett leende.

-"Lova mig en sak, grabbar. Var rädd om er dialekt, fortsätt att använda den".

Jag pratar naturligtvis på dialekt än i dag. Men så fort barnbarnen kommer, så ändras tungomålet till rikssvenska. Kanske dumt? Ja, i fortsättningen kanhända det blir pitemål istället, för att på så sätt föra det vidare, "genom muntlig tradition".


Teckning: Roger Lindqvist.






--------Piteå Tidningen den 6 mars 2007-------------------------------------

(Öholma var en festplats som gick upp i rök valborgsmässoaftonen 1968)

Förarhytten till paketbilen klämdes nästan helt ihop och det kan be-
tecknas närmast som ett under att de två klarade sig. Bilen får anses
som totalförstörd och fick hämtas med bärgningsbil medan tankbilen
klarade sig utan egentliga skador.



-----Piteå Tidningen den 6 december 1967---------------------------------------

Fortsatt fint väder. Åtminstone här i Hortlax. Det föranledde mig att åka ut till Tingsholmen, och den där udden som jag tidigare tjatat om. Sådan far sådan son, säger ordspråket. Och jo, jomenvisst är det så. Min far var en stor "naturnjutare". Och som barn så reflekterade jag nog aldrig över det. Men i lite mognare ålder har jag börjat anamma min pappas kärlek till den fria naturen alltmer. Platsen därute på Tingsholmen, får mig att minnas barndomen. Ett litet obetydligt ställe, kanhända, en liten fluglort i det stora alltet, men ändå så kär, så speciell. Att följa årstidernas växlingar, från vår till sommar, från höst till vinter, är i mina ögon ett av våra alllra största under. Att avnjuta en natur i full knoppning, att känna doften av en ängsblomma på ett stort öppet fält, är en andlig upplevelse. Tänk så mycket vi människor går miste om, när vi inte ger oss tid att stanna upp och bara begrunda vår omgivning. Såg den fina dokumentären; "Gubben" igår. En film som handlar om en man i sin ensliga stuga i Dalarna. En fascinerande dokumentation som manar till eftertanke, i den stressiga värld vi lever i.


Vägen ner till Tingsholmsudden.


Sandstranden vid Piteälven; vinter möter sommar.


Idag vid mitt besök, låg en massa bråte uppspolat på stranden.


Att bada var ju ett klart måste. När morsan äntligen tog fram mina
röda badbyxor, packade en matsäck, och vi tillsammans med några
bekanta åkte på cykel ner till "Holmen" - då visste jag att sommaren
var här.


På den andra sidan av älven syns f.d. Furunäsets sjukhus.


En vacker och inbjudande skogsglänta.


Inte så långt från udden, ligger denna vik (som jag berättat om tidig-
are). Tingsholmsviken, som på somrarna fungerar som båtplats har
nu fått nästan öppet vatten.


Bryggan, båtens trygga plats, väntar på sjösättning.


--------Foto: Roger Lindqvist-------------------------------------------------------

.....vi har det ganska så bra härhemma också, i ert storebrorland Svedala. Era fjordar i all ära, även så er berömda paradgata; KARL JOHAN (vår svensk/franske konung) och era sköna lusekofter, men jag är glad att jag är svensk!!! Ni har eran Skavlan, vi har minsann vår Aschberg!!! Ni har torkad fisk, inte illa, men här i Piteå har vi både tunnbrödsbryta, piteortens falukorv och pitepalt!!!! Hardangervidda, är väl okej. Men tänk att stå på toppen på våran Åreskuta!!!! Dé ni! Vi har begåvats med: Povel Ramel, Martin Ljung, Britta Borg, HasseåTage, MagnusåBrasse, Lill Lindfors, Moltas Eriksson, Thore Skogman, Gunnar Wiklund, Christer Sjögren, Carl-Gustaf Lindstedt, Monica Zetterlund, Jarl Borssén, Svante Thuresson, Monica Nielsén, Lennart  Hyland Carola, Silvia, Plättlagg med lingonsylt, Korv och potatismos, Lill-Babs, ABBA, Polarpriset, Nobelpriset, Skiftnyckeln, Dalahästar, Anders Zorn, Karl Gerhard, Ulf Elfving, Snoddas, Sigge Fürst, Dagens Eko, Mats Sundin, Honken Holmqvist, Lotta Engberg, Piteå Tidningen, Hortlax, Sven-Ingvars med Sven-Erik Magnusson, Sällskapsresan 1, 2, 3, Hamburger Börs, Berns salonger, Yngve Forssélls, Kebnekajse, Kiruna Folkets Park, Lasse Lönndahl, Jan Malmsjö, Arne Weise, Kalle Anka önskar God Jul, VM-guld i ishockey, Anna Anka, Gulligullan med Jokkmokks Jokke, Evert och Sven-Bertil Taube, Månsken över Ångermanälven, Vitsippan ute i backarna står, Rapport med Claes Elfsberg, Svenne Hedlunds långa hår, Norrlands Riviera Piteå Havsbad, Waterloo, Gröna Lunds berg o dalbana, Gustaf Fröding, Evert Ljusberg, Ack Värmeland du sköna, Jussi Björling, Aftonbladet, Katarinahissen, Livrustkammaren, Stockholms slott, Kungen, Erik-Axel Karlfeldt, Egon Kjerrman, Allsång på Skansen, Aporna i Furuviksparken, Arne Domnérus, Pekka Langer, Lycksele djurpark, Uddmansgatan i Piteå, Ronny Eriksson, Bo Kaspers orkester, Lingonröda tuvor, Arne Hegerfors, Sarekmassivet, Volvo P1800, Norrbottens-Kuriren, Nordnytt, Babben Larsson, Beppe Wolgers godnattstund, Sov du lilla videung, Carl och Karin Larsson i Sundborn, Wilhelm Stenhammar, Till Havs, Totta Näslund, Kalle Jularbo, Hagströms i Älvdalen, Pitsundsfärjan, Stellan, Alexander och Gustaf Skarsgård, E.M.D., Rosen med Arne Quick, SAAB i Trollhättan, Gällivare, Dundret, Scandic Hotell i Skellefteå, SUNES i Piteå, Thomas Holmström, Ernst Kirschsteiger, Siw Malmkvist, Peter Stormare, Ingmar Bergman, Nattvardsgästerna, Trio mé Bumba, Bröderna Lindqvist från Östersund, Rolf och Raymond Björling, Nina Lizell, Leif Kronlunds orkester, Stockholms stadshus, Är du kär i mig ännu Klas-Göran, Cornelis Vreeswijk, Hönan Agda, Schytts, Jigs, Sten Nilsson med Du ska veta Margareta, Edvard Persson, John Bauer, Fred Åkerström, Visfestivalen i Västervik, Hootenanny Singers, Dan Andersson, Peterson-Berger, Ullånger, Frösön, Gamla Stan, Siljan, Lövångers kyrkstad, Ewa Roos, Badhusparken i Piteå, Loppis, Shanes, Hounds, Hep Stars, Eleanor Bodel, Kjell-Bertils, Rolf Åhmans, Forum i Älvsbyn, Västerbotten, Skellefteå Folkets Park, Lasse Berghagen, Björn o Benny, Tommy Körberg, Astrid Lindgren, och mycket mycket mer.......

Nåväl, i Norge har man ju också begåvats med en del berömdheter: Wenche Myhre, Arve Opsahl och kung Harald!

Ha en bra dag, därborta på Karl-Johan!!!!

PS. Jag älskar Norge (fast i smyg).
Roger.

Los Comancheros senaste platta är ett fint bevis på lulegrabbarnas
stora kunnande. Janne Johansson, Sven-Erik Omberg, Jan-Erik Nord-
ström och Ulf Jacobzon kan känna sig nöjda.



-----------Norra Västerbotten den 21 december 1964---------------------------

-----------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------


---------Norra Västerbotten den 13 november 1965---------------------

----------Norra Västerbotten den 21 januari 1967-------------------------


MOONLIGHTERS i en senare upplaga. Lasse Holm, Lasse Westman,
Hasse Rosén, Rutger Gunnarsson och Roger Palm.

Lasse Westman, som avled 2004, var en av medlemmarna i Vikingarna.
Hasse Rosén, spelade under tidigt 60-tal gitarr i Jerry Williams kompband
The Violents, Rutger Gunnarsson, en av landets bästa basister, har under
sin karriär jobbat nära ihop med ABBA, liksom även trummisen Roger Palm,
som tillsammans med Ola Brunkert och Per Lindvall, figurerat på flera skiv-
inspelningar med ABBA. Roger Palm, född i Skellefteå, spelar fortfarande.
Bl a i jazzsammanhang.

Andra medlemmar i Moonlighters var, Billy Gustavsson, Lennart Carlsmyr,
Hinke Ekestubbe (spelat med Björn Skifs i Blåblus) och Christer Lindahl.
Lasse Holm gick under artistnamnet; Larry Moon & The Moonlighters.

-----Bild: www.katastrofalaomslag.blogspot.com ------------------------------------

Samlarbilder på The Beatles från 1960-talet. I en serie på 40 bilder
har jag idag endast kvar fem stycken. Som ni kan se så är dom ganska
så välanvända. Men frågan jag ställer - vart tog George Harrison vägen?




Den 18 april 1970.



Den 24 september 1964.






Den 10 november 1967.






Den 4 februari 1967.



Den 18 november 1979.



Den 24 november 1967.



Den 6 juni 1964.



Den 27 mars 1968.



Den 17 oktober 1979.






Grabbarna från Liverpool som erövrade världen.
John, Paul, George och Ringo.

--------------------------------------------------------------------------------------

1958 köpte sig Konsumföreståndaren Hilding Lindgren vid Adakgruvan en ny Volkswagen. Den 26 april skrevs orderbekräftelsen. I mitten av maj var den klar att avhämtas. Och den summa som herr Lindgren betalade för sin nya bil var; 8.100 kronor. Se orderbekräftelsen härnere:






Bilen på bilden är icke Hilding Lindgrens nya bubbla! Men så här ser i
alla fall en bubbla av 1958-års modell ut i genomskärning.

Max har kommit hem. Och idag strålade han ikapp med solen, när
han gjorde ett besök hos oss.

Idag har jag, tillsammans med min mor, vi har åkte på en sightseeingtur runt om i vår vackra bygd. Hon fyller snart år, så det här får väl bli en slags present till henne. Naturligtvis åkte även kameran med. Så här kommer lite (många) bilder, från denna onsdag i maj, 2010.


Ja, så var vi båda klara för en upptäckartur runt om i bygden. Även
medan min far levde, så brukade vi åka ut för att stanna till på någon
plats, där kaffetermosen och lite go´bullar obligatoriskt kom fram. Idag
saknades både termosen och go´fikat.


Hortlax kyrkogård. I bakgrunden syns det gamla ålderdomshemmet.
Det som fanns en gång, långt före Hortlaxgårdens tillkomst. På denna
nyare del, vilar sedan den 19 mars min fars bror, Åke. Ett besök på
pappas grav gjordes också.


I denna byggnad, den gamla läkarstationen, huserade en gång doktor
Dahl. Han avlöstes så småningom av Börje Hardal, som förresten fick
finbesök 1968, av Alva Myrdal. Börje Hardal och Alva Myrdal var släkt
med varandra. Olof Dahlström blev Hardals efterträdare. 1980 flyttade
man till den nya vårdcentralen. Då hette de två doktorerna Christer
Nordenhäll och Anders Blom. Båda finns ännu kvar i tjänst. Det gula
huset är idag ett dagis som heter "Axet".


Hortlax, med kyrkan i bakgrunden, omgiven av bördig åkermark,
i ett öppet och vackert landskap.


Till höger syns "Axet" som vi nyligen passerade.


Medan hockeyproffset Thomas Holmström brottas runt med klubba
och puck i NHL, står hans hus härhemma i Hortlax och väntar. Thomas
bor i den gamla "Smällgården" med anor från 1600-talet. Här bodde
en gång John Eriksson ("Smäll-John") tillsammans med sin syster Judit.


I Blåsmark finns detta hus. Där bodde en gång min mors syster med
familj. Man drev ett stort KR-jordbruk, med kossor, får och höns. Jag
har många fina minnen härifrån.


Blåsmark, min mormor och morfars by. Ett ställe som vi ofta åter-
vänder till.


Den röda traktorn får utgöra ett bevis på den jordbruksbygd vi lever i.
Heller åtminstone  den verklighet som en gång präglade vår tillvaro.


På väg mot Hemmingsmark möter oss denna vackra syn.


Det är många guldkorn som finns i vår absoluta närhet. Det gäller
bara att upptäcka dem.


I den röda stugan som skymtar, bodde en gång Selma och Samuel
Lundgren. De båda (borta sedan länge) var min morfars mor och far.


"Norrimyran" - ett välbekant ställe för min mor. Genom vindrutan
tittar hon på den väg, där hon sprang som barn. Längre bort, inte
synligt från vägen, ligger mammas föräldrahem.


"Bredvid älvbron, därborta, fanns en stuga där mamma Beda brukade
tvätta", säger mamma, när hon ser den välkända platsen i Blåsmark.


Vägen mot mormor och morfars hus. Omgärdad av gröna ängar
sommartid.


Vid "Vallen" i Svensbyn, utspelar sig varje vår detta fantastiska
skådespel. På den här platsen, lite längre neråt vägen, bodde min
mormors yngste bror Gideon med familj. Här hade också mjölnaren
Jonas Jonsson (mormors far) en kvarn. Jonas gick under namnet
"Kvarn-Jonsson".


På väg mot Svensbyn kör vi förbi den "Förstenade skogen".


De mumifierade träden sträcker sina kala huvuden mot himlen.


De sedan länge döda trädet, ser idag nästan spöklikt ut när det
sträcker ut sina tentakler som för att försöka fånga in omgivningen.


Med på resan genom hembygden, kändes närvaron så påtaglig av en
annan icke fysiskt närvarande person. Min fars närvaro känns ibland
så nära. Speciellt när våren anländer, och sommaren så småningom
blommar ut i all sin prakt. På denna bild syns farsan i en roddbåt,
sommaren 1973 på besök i Arjeplog. Var det något han lämnade efter
i arv, så var det förmågan att hitta de där lilla extra ute i naturen.


Våren var något alldeles speciellt för min far. Här sitter han i vår-
solen året 1973.


Jo, det var nog så, att med på dagens lilla utflykt fanns min pappa
också med. Precis som han gjorde flera gånger under sin levnad.
Åtminstone tyckte både jag och min mamma att det kändes så.

--------FOTO: ROGER LINDQVIST---------------------------------------------------

"Go´natt, och på återseende! Sov så gott!"
/Roger.

---------Norrbottens Kuriren den 10 maj 1955---------------------------------

Rönnliden, Arvidsjaur.




Roknäs.

-----------Norrbottens Kuriren den 10 maj 1955------------------------------

För att få utrymme för en ny vårdpaviljong ute vid Furunäsets sjukhus
flyttas i dagarna ett större magasin till en ny plats 150 meter längre
bort. Den stora längan som mäter 15 x 25 meter och väger cirka 20 ton
har det tagit 3 veckor för i genomsnitt 5 man att flytta medelst stålrullar
och spel. Det hela har gått fint och om en vecka skall magasinet vara
på sitt nya ställe, omtalar förmannen, herr Magnusson. Bilden visar det
delvis "avklädda" magasinet på sin färd.

----------Piteå Tidningen den 17 augusti 1956---------------------------------

Kirunagrabben Tord Lundström, gjorde sig känd som en skicklig hockeyspelare på sin tid, såväl i landslaget som i sitt klubblag Brynäs. Tord Lundström bjöd oss på många förnämliga insatser i den gula landslagströjan under många år. Han är minsann värd att minnas, så här i VM-tider.



------Norra Västerbotten den 21 december 1964------------------------------