Roger Lindqvist -

THE BEATLES / 1968

BILDJOURNALEN ¤ Den 30 april 1968.

2013-08-23 @ 21:47:21 Permalink Det hände under 60-talet Kommentarer (0) Trackbacks ()

The Hounds

THE HOUNDS - bildades 1965 var aktiva fram till 1968. Två av deras hits var:

The Lions Sleep Tonight och The Gipsy Cried.

Medlemmar:

¤ JANNE ÖNNERUD ¤ HENRIK SALANDER ¤ LARS WALLANDER ¤

¤ JAN BRÅTHE ¤ JAN AHLÉN ¤

------------------------------------------------------

BILDJOURNALEN ¤ Den 2 augusti 1967.

2013-08-23 @ 21:00:53 Permalink Det hände under 60-talet Kommentarer (0) Trackbacks ()

THE TREMELOES

The Tremeloes.

¤ BRIAN POOLE

¤ DAVE MUNDEN

¤ ALAN BLAKLEY

¤ ALAN HOWARD

¤ RICKY WEST.

Bildades hemma i Essex, England 1958. Bandets största megahit "Silence is Golden" kom sommaren 1967 - The summer of love - . Originalmedlemmen Dave Munden är fortfarande med i gruppen. Alan Blakley avled 1996. Ricky West hoppade av gruppen så sent som 2012.

---------------------------------------------------------------------------------

BILDJOURNALEN ¤ Den 27 januari 1965.

2013-08-22 @ 22:31:44 Permalink Det hände under 60-talet Kommentarer (0) Trackbacks ()

TOWA CARSON berättar...

I TV på julafton får ni se och höra henne som den fina stjärna hon är. Men Towa Carson, flickan som mer än någon annan i svenskt nöjesliv gör som hon vill, har en hemlighet:

HON VILL BLI HÅRFRISSA!

Towa Carson.

Är det sant som de säger att det bara är ryssar som kan konsten att säga nej (njet) så är Towa Carson verkligen rysk. Hon är en annorlunda liten människa i showlandet. Hon tackar nej till radio, till TV, till turnéer och storstaden. Hon tackar nej, vänligt men bestämt, man har liksom på känn att ingen kan övertala henne att ändra åsikt. De enda som aldrig velat säga nej lika säkert är publiken. För trots att Towa dragit sig undan så säljs hennes skivor.

Det där att vara artist m/62, det är att kunna visa upp gagekvittot från Hylandshörna, ha träningskort till en jazzbalett, högar med klipp från skvallerspalterna och sitt namn på många skivor. Dessutom bör man förstås "vara med i svängen", gå på parties, känna folk och själv bli igenkänd på gatan. Men inte Towa. Hon gör inte ett dugg för att bygga upp publicitet kring sig sej. Det är lätt att bevisa det.

När Towa på allvar hade slagit igenom och blivit en av de "tre stora" schlagersångerskorna i landet, när hon började komma upp i ordentligt avrundade gager och kunde vraka bland engagemangen - då flyttade Towa till landsorten! Iväg från nöjescentrat, iväg från reklamfolk, journalister, TV-kameror och mikrofoner. Varför?

Towa trivdes helt enkelt inte i Stockholm. Hon var för mycket ensam eftersom maken, fotbollsspelaren AIK-aren Bengt Alnert måste träna så mycket. Så när Bengt lyckades ordna ett nytt jobb i Eskilstuna fick stålstan tillbaka sin Birgit Carlsson.

Det hände i februari i år. Sen dess har Towa varit i Stockholm fem eller sex gånger. De gånger hon absolut har varit tvungen att åka in för TV, radio eller skivinspelning. Annars stannar Towa helst hemma. Hemma där det är lugnt och skönt. Där hon kan pyssla om Bengt och pudeln Eclaire. Hemma där hon slipper sjunga. För om sanningen ska fram så är Towa inte så där överförtjust i att sjunga. Jo, på grammofoninspelningar ibland.

- Då får man jobba sej fram till ett resultat som man är nöjd med.

Towa är hård mot sej själv. Det händer oftare att Towa begär omtagning av en grammofonlåt än att den kritiske inspelningschefen gör det.

Som många andra gick Birgit Carlsson och drömde om att bli schlagersångerska. Hon blev det - mycket tack vare den tävling i Bildjournalens regi hon placerade sej 1954. Sommaren 1955 fick hon sin dröm uppfylld och åkte på turné.

- Det var hemskt, säger Towa i dag.

- Jag bara längtade hem. Så när turnén var slut och alla nya anbud stenhårt nobbade satt Birgit på kontorsstol hemma igen. Någon mer schlagersång skulle det inte bli.

Men så en dag ringde Seymour Österwall, betydelsefull kapellmästare, och erbjöd Towa jobb. Och Towa tog första bästa tåg. Tänk, att få jobba med Seymour! Men det dröjde inte många dagar förrän Towa upplevde besvikelsen. En fruktansvärd besvikelse. Turnélivet, vad var det? Att bekvämt resa från stad till stad, möta nya beundare, nya intressanta människor, nya miljöer? Nej, knappast. Inte för Towa iallafall. Istället: schabbiga hotell, nio personer i en bil, kalla estrader. Towa grät, kände sej ensam och längtade hem. Men kontraktet var på ett år och så fick det bli. Och efter en vinter med Seymour på Lorry tog jobbet äntligen slut. Det tog Towa också. Hon sjukskrevs, var totalt slut och trött på allting. Speciellt på allt som hade med sång och nöjesbranschen att göra. Det fanns många kvällar när jag hade betalat mitt dubbla gage för att slippa sjunga.

Towa bestämde sej: aldrig mer en estrad. Ingen sång. Men som tur var lyckades Leif Kronlund övertyga Towa om att komma upp till Skansen till sommaren och sjunga med hans orkester. Sen dess har Towa varit ensamartist och gjort turnéer i Folkparkerna - kortare och kortare för varje år. Hon ville inte åka hemifrån. Om hon hade gjort det och tagit alla anbud hade hon tjänat stora pengar. Men dom får hellre flyga sin väg. Huvudsaken för Birgit är att hon trivs. Att Bengt trivs. Och det enda hon trivs med i nöjesbranschen är att göra skivor. Men inte för många. I år har Towa gjort en. En single med två melodier.

- Det är inte lönt att göra en massa skivor som folk ändå inte köper.

Så när andra artister gör halvdussinet skivor under ett år och hoppas att någon av dem ska slå, gör Towa en. Och litar på att den ska säljas! Ni minns väl t. ex. "De tre klockorna", Towas schlager från 1960, och "Sista dansen" från i fjol. I år gör hon "Varför är solen så röd" och "Brutna löften".

Nu förstår ni att Birgit Carlsson inte är det minsta intresserad av nöjesbranschens heta pulsslag i huvudstaden...

- Det enda jag saknar från Stockholm är Djurgården. Det var så skönt att promenera där. Att vara idol, bli igenkänd, skriva autografer...

- Först tyckte jag att det var otäckt när folk kände iegn mej och tittade på mej. Men det har gått över nu. Nu bryr jag mej inte om det längre.

I början av december gjorde Towa ett av sina sällsynta besök i Stockholm. Repetition för ett julaftonsprogram i TV mot Lasse Lönndahl och radiosändning tillsammans med Harry Arnolds radioband.

Två engagemang som Towa alltså tackat ja till. Annars får folk som vill ha med Towa i något sångligt sammanhang mest nejsvar. TV ville ha med Towa i det första "Krokodilen"-programmet som gick. Towa tackade nej. Södran i Malmö ville ha med Towa i sin nyårsrevy. Towa tackade nej. Folkparkerna ville skicka iväg Towa på turné i Sovjet. Towa tackade nej. Towa stannar hellre hemma. Egentligen vill Towa pyssla med något annat än sången.

- Förra året försökte jag komma in någonstans för att utbilda mej till hårfrisörska.

Där har ni Towa i ett nötskal! En stjärna som vill bli frissa.

---------------------------------------------------------------------------------------

BILDJOURNALEN ¤ Den 18 december 1962.

2013-08-22 @ 21:38:01 Permalink Det hände under 60-talet Kommentarer (0) Trackbacks ()

Laila Westersund på Rhodos

VARM JUL PÅ ER - FRÅN LAILA PÅ RHODOS

Kalimera! Det är grekiska och betyder goddag. Hur har Ni det där hemma i vinterkylan? Här kommer i alla fall många varma hälsningar från Rhodos, den underbara grekiska Medelhavsön. Hit har jag rest för att vila upp mig litet inför 1963-års övningar: Nyårsrevy med Hagge Geigert i Uddevalla, en filmroll i vår, TV och radio i Danmark m.m.

Livet är skönt på Rhodos. Solen är het (32 grader i skuggan!) Vattnet ljumt, badtemperaturen 28 grader! Här finns palmer, apelsinlundar och fikonträd. Från balkongen på mitt hotell ser jag Turkiets blånande berg som en taggig silhuett. I de äldsta delarna av staden Rhodos (som har samma namn som ön) bor det bara turkar. Att promenera där är som att komma in i en helt ny värld - spännande och sagolik. Kvinnorna är djupt beslöjade. Och en ung kvinna går aldrig ut ensam, hon har alltid "förkläde" med sig - sin mor eller någon äldre släkting eller väninna.

Också de grekiska kvinnorna är väldigt pryda. Så Ni må tro, min bikini väckte uppseende på stranden. Det kom faktiskt fram en kille och frågade om jag var Jayne Mansfield! Jag som för ett år sedan var så bullig och rund, så jag vågade knappt bada offentligt! (Nu har jag gått ner nästan 8 kilo.) Jag har varit med om underbart intressanta utflykter på ön. Högt upp i bergen, längs slingriga stigar - dit man bara kan ta sig "per åsna". Det var första gången jag satt på en åsnerygg. Undrar vem som var mest skraj, jag eller åsnan! ... ... ... ..

I en bergsby var vi med om en byfest. Och jag lärde mig dansa grekiska folkdanser.

Gissa om här finns mycket frestande att köpa i affärerna och i de små bodarna. Jag har köpt handvävd grekisk klänning. Och ett par guldsandaletter. Och guldamuletter till mitt armband. (Jag är skrockfull.) Guld är billigt här. Likaså kosmetik, parfym, skinn, hudar och pälsar. Ett tag funderade jag på att köpa en minkpäls! Men jag tänkte mig för två gånger, så det blev inte något av. Just nu har jag massor av jobb, men vem vet hur länge den karusellen snurrar... När den stannar är det nog bättre med en slant på banken än med en minkpäls.

En tropikhjälm köpte jag på kul. Och massor av småprylar till dom därhemma. Mamma fick en handknuten matta till finrummet hemma på vår gård utanför Trollhättan. Kul julklappsgåva? Det flottaste hotellet på Rhodos heter Miramare. Grace Kelly och Rainier brukar bo där. En kväll gick vi dit några stycken. En topporkester spelade. Jag blev så tagen att jag hoppade upp på estraden och sjöng ett par låtar. Efteråt blev jag alldeles förskräckt. Det satt massor av kräsna dollarturister i matsalen men dom var jätterara och applåderade och ville höra mer.

Flickor, Ni undrar väl hur männen i Grekland är? Jodå, snygga och artiga. Och värda sin vikt i guld. En flicka på Rhodos köper sig en äkta man, hon betalar hemgift för honom! En vanlig kille - arbetare eller så - kostar 1.000 kr. Vill hon ha något "bättre" (en hotellportier t. ex. det anses mycket fint) får hon punga ut med 5.000 kr. Och den som vill ha en studerad karl, läkare eller advokat, måste betala minst 50.000 kr.

En blondin väcker ju ett visst uppseende i Grekland och jag fick faktiskt en beundrare. Någon förälskelse? Nej då, Laila tar det lilla lugna, när det gäller killar. Nä, nu måste jag sluta brevet från Rhodos. Busvissling på er, allihop och kul jul.

LAILA

----------------------------------------------------------------------------

BILDJOURNALEN ¤ Den 18 december 1962.

2013-08-22 @ 06:44:04 Permalink Det hände under 60-talet Kommentarer (0) Trackbacks ()

Musikspisarrum - 1963

2013-08-21 @ 17:01:22 Permalink Det hände under 60-talet Kommentarer (0) Trackbacks ()

BEATMAKERS

Stående: trombonisten, kapellmästaren och tillika grundaren OLLE HOLMQVIST.

2013-08-20 @ 23:53:41 Permalink Det hände under 60-talet Kommentarer (0) Trackbacks ()

Lasse Lönndahl önskar GOD JUL!

BILDJOURNALEN ¤ Nov./dec. 1963.

2013-08-20 @ 16:18:08 Permalink Det hände under 60-talet Kommentarer (0) Trackbacks ()

Familjen Sigge Fürst - 1963

Om Sigurd "Sigge" Fürst kan sägas mycket. Både vad gäller hans officiella som privata leverne. Han utstrålade ett lugn och uppriktig ärlighet, som gjorde honom folkkär. Han var "grannen bredvid" en okonstlad personlighet, som gick hem i stugorna. Vid hans bortgång 1984 fanns följande hyllning till hans eftermäle:

"Sigge Fürst var det svenska nöjesproducenternas säkraste kort - inga neuroser, inga alkoholproblem, inga divalater, alltid pålitlig, alltid smittande glad. I mer än 50 år roade han sin tacksamma publik"

Sigge Fürst gjorde filmdebut redan 1928 i filmen: "Hans Kungliga Höghet shinglar".

Därefter väntade flera uppdrag inom såväl film som teater. Cirka 130 filmer gjorde han under sin livstid, här följer några:

¤ 1934 - Simon i Backabo, med bl a Fridolf Rudhin och Thor Modéen.

¤ 1936 - Samvetsömma Adolf, med bl a Adolf Jahr och Stig Järrel.

¤ 1937 - Pensionat Paradiset, med bl a Thor Modéen och Julia Caesar.

¤ 1940 - Beredskapspojkar, med bl a Nils Poppe, Calle Reinholdz och Emy Hagman.

¤ 1944 - Excellensen, med bl a Lars Hanson och Hugo Björne.

¤ 1946 - Pengar - en tragikomisk saga, med bl a Nils Poppe och Inga Landgré.

¤ 1947-53-57 - Mästerdetektiven Blomkvist.

¤ 1950 - Stjärnsmäll i Frukostklubben, med bl a Sven Lindberg, Åke Söderblom och Kai Gullmar.

¤ 1953 - Sommaren med Monika, med bl a Harriet Andersson och Lars Ekborg.

¤ 1956- Ratata, med bl a Povel Ramel, Gunwer Bergkvist och Hasse Ekman.

¤ 1958 - Jazzgossen, med bl a Karl Gerhard, Maj-Britt Nilsson Hasse Ekman.

¤ 1961 - Änglar finns dom?, med bl a Jarl Kulle, Christina Schollin och Edvin Adolphson.

¤ 1968 - Skammen, med bl a Liv Ullman och Max von Sydow.

¤ 1981 - Sopor, med bl a Lena Nyman, Brasse Brännström och Allan Edwall.

Till detta tillkommer även rader av teateruppsättningar. Nämnas kan att Sigge Fürst stod på Dramatens scen bara några månader före sin bortgång. Detta som Bamsefar, i pjäsen "Klas Klättermus".

Den 9 februari 1946 sändes den första Frukostklubben i tidig lördagsmorgon. Programkonceptet hade "lånats" från Staterna, och skulle visa sig bli ett av radions mesta långkörare. Julaftonen 1949 sändes den sista i serien. Men programmet återkom 1955 och sändes t.o.m. nyårsaftonen 1978, då det även samkördes med SVT.

1935 ingick Sigge äktenskap med Ingrid f. Wallin. Familjen Fürst utökades så småningom med dotten Lena f. 1936, som sedermera skulle göra framgångsrik karriär i televisionen som producent. 1942 kom första sonen, Lennart, 1944 föddes lillebror Håkan.

Roger Lindqvist.

Familjen Fürst. Fr. v. Håkan, Ingrid, Lena och Sigge.

--------------------------------------------------------------------------------

BILDJOURNALEN ¤ Augusti 1963.

2013-08-20 @ 15:31:25 Permalink Det hände under 60-talet Kommentarer (0) Trackbacks ()

Wiklund & Lindblom

Han kom från Luleå, hon var född i Gävle. Året 1960 förlovade sig Gunnar Wiklund och Anita Lindblom. Om detta skrevs det naturligtvis om i pressen. Hur länge förlovningen höll, det vet jag inte. Anita skulle ju senare gå vidare in i ett stormigt förhållande med boxaren Bosse Högberg. Om detta skrevs spaltmeter efter spaltmeter i massmedia. Gunnar däremot gick även han vidare, men var inte någon skandalernas man.

Artistparet Wiklund och Lindblom växlade ringar 1960. Många tidningar skrev

om deras nyfunna lycka. Bildjournalen hängde också på, som i detta nummer

hade de unga tu på omslaget.

-----------------------------------------------------------

BILDJOURNALEN ¤ 1960.

2013-08-20 @ 13:27:50 Permalink Det hände under 60-talet Kommentarer (0) Trackbacks ()

Owe Thörnqvist & Wilma

Som barn var jag helsåld på Fred och Wilma Flinta. Ja, jag var så in i bomben glad varje gång som Fred visade sin nuna i TV:n. Min kärlek var så pass stor och allvarlig, att den även omfattade grannarna Barney och Betty Granit. Samt även barnen Pebbles och Bam-Bam. De två sistnämnda tillhörde familjen Flinta respektive Granit. Även deras Dino älskade jag så klockorna ringde. Jag minns att jag under den värsta Flinta-perioden, fick en flintatelefon i julklapp av mina föräldar. På platta därhemma lyssnade jag på två av ordets största mästare: Povel Ramel och Owe Thörnqvist. Det var även där kärlek vid allra första "öronkastet". Det var som om jag aldrig fick riktigt nog av mina Povel & Owe skivor. Det gick så långt, att min mor höll på bli tokig. I vardagsrummet låg jag på golvet och lyssnade, lyssnade och lyssnade. Jag älskade att se hur plattorna rullade runt på skivtallriken. Och jag älskade det som kom ut genom högtalarna. Musiken hade drabbat mig med sin fulla kraft. Och det som en gång väl kom in, har jag än i denna dag kvar inom mig.

När Owe 1961 spelade in sin låt "Wilma" så var lyckan fullständig. Den hördes ofta i melodiradion. Den spelades raka vägen in i hjärnans viktigaste rum: musikrummet. Och där finns den fortfarande kvar, både Wilma och Owe.